På båtcykling från Venedig till Mantua – dag 2
Häng med på en av resans absoluta höjdpunkter – Po-deltats våtmarker. Den skarpögde kan kanske se flamingorna mitt i vattnet.
Följ med på en resa laddad med många gastronomiska, kulturella och natursköna höjdpunkter. På dagarna cyklar vi i en guidad grupp mellan världskulturarvstäderna Venedig och Mantua längs Po-flodens slättlandskap. Sedan väntar god regional mat och La Dolce Vita ombord på Giroliberos bekväma pråm Ave Maria.
I dag på resans andra dag tar vi oss från Pellestrina till Adria.
Vårt övergripande inlägg om båtcykling i Italien hittar du här.
Soluppgång över Adriatiska havet
Det känns lite galet, men tanken är god, kanske till och med romantisk. Så vi ruskar upp oss i ottan i akt och mening att uppleva soluppgången över Adriatiska havet. Knappast är vi först ut, fiskebåtarna brummar och måsarna skriker, om än lite dämpat. Ur en rödaktig horisont häver sig förvånande kvickt ett brinnande orange klot upp ur havets djup och strålar orange-rosa hela vägen fram till oss på sandstranden. I nästa ögonblick sträcker 15 heliga ibis i en rak rad över våra huvuden i gryningsljuset.
Fram till frukosten klockan åtta är det gott om tid så vi tar en sväng till Pellestrina för ännu ett titt på de färgstarka husen. Staden där tiden verkar stå still gör sannerligen skäl för dess namn. En vaporetto lägger till vid kajen. En gråtrut på en pelare i vattnet. En fiskebåt nalkas hamnen med dagens fångst.
Sakteligen vaknar staden upp. Sötaktiga dofter sprider sig vid bageriet. Vardagen urholkar gryningstidens magi. Folk skyndar till färjan, bussen, jobbet.
Soluppgång över Adriatiska havet.
Bråda tider för fiskarna i gryningen.
Ett av de många för regionen typiska fiskarhusen på pålar i lagunen vid Pellestrina.
Fiskebåt på väg till hamnen i Pellestrina.
Chioggia
Vi cyklar genom Chioggia, staden som kallas Lilla Venedig. För att den också har kanaler, broar, gränder, färggranna hus och anrika byggnader, men sägs vara lugnare. Just därför är det kapten Riccardo Tamanis favoritplats.
Fast mitt i Chioggias rusningstrafik på morgonen känns adjektivet lugnt inte som det optimala för att beskriva trafiken under vår cykeltur. Myriader av bilar, cyklister och gående tar sig fram från alla håll och kanter i en till synes fulländad oordning. Det får oss att skänka ett innerligt tack till reseledarna som lotsat oss helskinnade fram till centrumet – en fram och en bak. Nu parkerar vi cyklarna och utforskar Chioggia till fots. Ett sant nöje!
Eyal cyklar till Chioggia.
En av de bästa utsiktspunkterna vid Chioggias kanaler.
Frukt- och grönsaksstånd mitt i Chioggia.
Historiska fiskmarknaden
Lukten av färsk fisk vid hamnen förtäljer Chioggias ställning som fiskmetropol, åtminstone för Venedigregionen. Vi följer lukten in i den historiska fiskmarknaden. Två gånger om dagen levereras pinfärsk fisk och skaldjur till fiskmarknaden, en tradition med långa rötter. Cyklistkompisen Lucia Brambilla från Milano har precis köpt en glasburk med sardeller vid ett av stånden.
– De är perfekta att ha på kokt potatis. Du måste njuta av livet! Av varje minut!, tipsar hon.
God stämning i Chioggias historiska fiskmarknad.
Lika intressant att studera gesterna som fiskarna.
Torre di Sant’andrea
Ute på gatan vidtalas vi oväntat av en äldre farbror. “Har ni besökt Torre di Sant’andrea, har ni varit där inne och sett klockan? Den är den äldsta i hela världen!”, säger han stolt och pekar på tornet bredvid.
Vi tar oss 25 meter upp genom det tusenåriga klocktornets trappor och beundrar klockan – och de 360-gradiga vyerna över Chioggia. Också det en njutning.
Po-deltats våtmarker
Vi rullar på en smal väg vid floden Adige omgivna av ett slättlandskap med vidsträckta odlingar, träd och buskar mättade av väldoft och fågelläten. Reseledarna visar vägen och vi cyklar på i en meditativ takt och har det skönt och avslappnat. Så bemannar man sig ur halvslumret när den främre reseledaren utbrister “Corner!” och försvinner bakom ett hörn. Ögonblickligen stiger cyklisten bakom reseledaren av cykeln och visar alla andra vart reseledaren har tagit vägen.
Vi är på väg mot en av turens definitiva höjdpunkter. Här har floden Po runnit och fört med sig sediment som under loppet av hundratals år bildat öar och därmed skapat deltan, vars våtmarker vi är på väg till. Området är grunt och har gott om fisk. Fåglarna älskar det.
Det gör vi med. Asfalten är lättcyklad, våtmarken är grönskande och har öppna vidder. Vi kan se långt. Och det är gott om fåglar. Rörhöna, gråhäger, sothöna, ägretthäger, silkeshäger och en mängd för oss svenskar ovanliga fåglar. Och flamingor!
Alla stiger av cyklarna och fiskar upp sina mobiltelefoner. Flamingorna håller behörigt avstånd och födosöker med näbben i ständig rörelse under vattenytan. Här hade vi kunnat stå länge och betrakta dessa stora, rosa fåglar.
Mycket att titta på vid Po-deltats unika våtmarker.
Våtmarker så långt ögat når.
Visst blir man glad av blommande vallmo!
Vongole veraci
Tack vare Giroliberos kontakter får vi besöka Albarella, ett fiskarkooperativ som gärna fiskar vongole veraci – mest eftertraktade och dyraste musslorna. Det är de inte ensamna om. Även glupska blåkrabbor lever i samma vatten. Och de äter allt. Även de superdyra och hett eftertraktade vongole veraci-musslorna. Så fiskarna ägnar avsevärd tid åt att fånga blåkrabbor. Resultatet ligger framför oss i nät på golvet, blåkrabborna rör sig fortfarande.
Innan vi cyklar vidare får vi ett råd från våra reseledare, om man vill äta vongole veraci-musslor: Köp dyrt! De billigare som säljs på svarta marknaden har sannolikt inte fått vila i sötvatten för att bli ätbara. I värsta fall kan det leda till magproblem.
Ett studiebesök vid fiskekooperativet Albarella.
Nyfångade, invasiva blåkrabbor.
La Dolce Vita ombord
Allt tal om vongole veraci liksom runt fyra mils cykling har inte lämnat oss opåverkade. Framme vid Ave Maria är vi vrålhungriga. Vi lämnar cyklarna utanför pråmen och stiger ombord. I loungen står buffén uppdukad med smoothie, cornetto och inte minst tramezzini, typiskt venetianska smörgåsar med bortskurna kanter, fyllda med omelett och rökt lax eller ost och skinka. Cappuccino hämtar vi själva från espressomaskinen.
När alla är ombord fortsätter färden på flodens gröna vatten. Fartvinden skänker skön svalka medan vallmofält, fruktodlingar och åkrar passeras i maklig takt. Fåglar korsar vårt synfält. Skarv, gråhäger, ladusvala, gråtrut, en knölsvan, en hök. Men ingenting omvälvande inträffar. Det är meditativt. Det är grönt. Så skönt.
Vrålhungriga återbördade till båten.
Här får Eyal veta allt om cornetto.
Så nu är det dags att sätt tänderna i dessa smarriga läckerheter, fyllda med vanilj eller choklad.
Adria
Framme i Adria – visst klingar namnet bekant? Namnet har ju lånats ut till ett hav. Själva staden är emellertid föga känd och beskedlig. Ändå är det just här som landskapet ömsar skinn, och därmed också innehållet på tallriken. Arrivederci till kusten vid det Adriatiska havet och lagunen. Arrivederci delikata fisk- och skaldjursspecialiteter. Buongiorno Po-slättens inland! Buongiorno bevattningskanaler, åkrar, allsköns odlingar och regionen Emilia Romagnas gastronomiska höjdare som Parmaskinka, tortellini och hårdosten Grana Padano.
Vi och cyklarna är tillbaka på båten. Dags att dra vidare mot Adria!
Fakta om etappen
Cykel: Cykeletappen gick från Chioggio till Rosolina, cirka 40 kilometer.
Båtfärd: Med Ave Maria från Pellegrina till Chioggia och eftercykelturen från Rosolina till Adria.
Besök: Besök på fiskmarknaden i Chioggia och promenad i staden. Kort besök vid fiskarkooperativet Albarella.
Detaljer om resans upplägg: Hittar du på Giroliberos hemsida.
Läs mer
– Vårt övergripande inlägg om cykelkryssning i Italien
– Dag 1 – från Venedig till Pellestrina
– Dag 3 – från Adria till Zelo
– Dag 4 – från Zelo till Mantua
– Dag 5 – rundtur på landsbygden utanför Mantua
– Ströva i Venedig bortom turisterna
– Öluffa i Venedigs lagun
– Venedigs avgift för dagsbesökare
Text: Eyal
Bild: Kerstin
