Vandra från Iphofen till Frankens vackraste utsikt

 

Väl i ett av Tysklands mest kända vindistrikt Franken ska vi förstås bege oss till en av regionens finaste utsikter över vinrankor. Som kronan på verket utgår denna rundtur från en av Frankens mysigaste småstäder, Iphofen.

 

Gemyt i kvadrat i Iphofen

Redan kort efter starten vid Iphofens torg (Marktplatz) inser vi att i denna gulliga medeltidsstad har var och varannat hus anknytning till någon vingård. Alldeles säkert har varje hus en alldeles egen historia och välputsat utseende vilket är en fröjd för ögat.

Helst vill vi slå oss ner på en av stadens inbjudande uteserveringar och betrakta omgivningarna över ett glas lokalproducerat vin och ha det trevligt, precis som folket under Ristorante Torinos grå parasoller. Deras sorglösa prat och skratt sprider glädje över torget.

Med denna glädje i öronen fortsätter vi på kullerstensgatan förbi det ståtliga rådhuset. Här och var får vi syn på vinrankor klättrande längs husfasader, en ögonfägnad som skvallrar om bandet mellan staden och dess omgivande vinrankor.

Efter en trädgård med valnötsträd hör vi ett skrik påminnande om en falk. Mycket riktigt upptäcker vi två falkar högt upp i kyrktornet. Ingen tvekan att de har örnkoll på läget i Iphofen därifrån.

 

Grön kuliss

Så snart vi går ut genom Iphofens stadsmur öppnar sig en grön kuliss med böljande kullar, skog och vinrankor förstås. Vi talar ju om ett av Frankens mest framburna vindistrikt. Till en början följer vi i1:s gula markeringar och kort därefter börjar vår upptäcktsfärd på vinberget. Några gröna klasar hänger några få meter bort och syrsorna spelar. Osökt infinner sig en känsla av högsommar sådär i mitten på augusti.

Förbi vingården Thomas Mend går vi flankerade av vinrankor. Det är rogivande. Av och till skymtar vyer över den böljande omgivningen. Bland vinrankorna överraskar en buske med gula rosor och ett äppelträd. Vi följer en markering till vänster och står andäktiga inför oändliga rader av vinrankor. En del klasar har hunnit bli röda. Bredvid en buske med den egendomliga frukten kvitten hittar vi en ruin efter ett historiskt observationstorn. Till höger tronar slottet Schwanberg majestätiskt uppe på berget med vinrankorna – som om det vore vinrankornas eget slott.

 

Judisk kyrkogård

Just nu går vi inte upp mot berget, utan ner mot dalen för en titt på en av Tysklands största bibehållna judiska gravplatser, med rötter ända till början av 1400-talet. Genom den lyckta ingångens gallergrind (på grund av risken för skadegörelse) kikar vi in i denna överraskande stora gravplats vars gravstenar står tätt intill varandra som om de döda tyr sig till varandra. En förnimbar halmdoft vilar över fältet intill gravplatsen vars ursprung nog är halmbalar som ligger på rad en bit bort.

I kanten av byn Rödelsee viker vi av till höger på Küchenmeisterstraße. För att komma upp på vinberget och beundra utsikten följer vi nu R3-markeringen. Gatorna i byn är så stilla och rofyllda så här på söndagseftermiddagen att vi nog kan höra hjärtat bulta i uppförsbacken. Omgivna av vinrankor öppnar sig stegvis ett landskapet med gröna kullar, vinrankor och byn Rödelsee långt ner i backen.

 

Frankens bästa utsikt

Vid ”kökmästarstugan” slår vi oss ner för att pusta ut en liten stund i skuggan. Där kan vi läsa oss till att de allra närmaste vinrankorna räknas till Frankens bästa. “Receptet” är en kombination av jordmån (”gipskeuperboden”) och det skyddande Schwanberg bakom vinodlingen. På sina håll ligger gröna bortgallrade klasar på marken i detta crème de la crème vinområde.

Drivna av förhoppning om en ännu mäktigare utsikt strävar vi vidare uppåt med svettpärlor i pannan. Högst upp på vinodlingen heter vägen panoramavägen, vilket sannerligen är verklighetsförankrat. Och några steg vidare från utsiktstornet på Julius-Echter-Berg är de vidöppna vyerna wunderbar! Fullt begripligt att denna utsikt förlänades utmärkelsen som finaste vinutsikt i Franken 2016 av Das Deutsche Weininstitut (DWI).

Med vidöppna vyer vandrar vi vidare längs den R3-markerade vägen med vinrankorna nedanför och berget ovanför. Värmen, som säkert är bra för vindruvorna, är så kännbar att vi är tacksamma för varje liten vindpust. Efter en visnings-vingård över vinhistorien med stenterrasser som tydligen främjar vinodlingen inleds en behaglig nedstigning tillbaka till Iphofen. Vid en liten stuga kan man gå längre upp för berget, men denna varma sommardag känner vi en viss längtan till väl kylda drycker. Ovanför svävar en tornfalk och ropar något för oss människor fullständigt obegripligt i den lätt beslöjade himlen. Vi lämnar R3 och går raka vägen mot Iphofen i den lätt trallade nedförsbacken mellan vinrankorna. En stund senare står vi vid Iphofens vackra kyrka efter att ha gått in i staden genom Rödelseer Tor i stadsmuren. Några minuter senare är vi återbördade till torget och är bara hundra meter från Altstadthotel Bauserweins trevliga biergarten.

En kall öl har nog sällan smakat så gott!

---

Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Torget (Marktplatz) i Iphofen.

Längd: Cirka 8 kilometer
Höjdmeter: +/- cirka 170 meter
Tid: Runt 2,5 timmar.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.

Tips: Det finns gott om vägar och stigar att vandra på i vinbergen utanför Iphofen. Finns också en hel del vandringsmarkeringar. Landskapet är öppet och det är ganska enkelt att sätta ihop en egen vandring efter tid och ork. En översiktlig karta över vandringsvägar och andra vägar i vinbergen runt Iphofen hittar du här (scrolla ner lite så hittar du kartan).

Läs mer:
Här hittar du alla inlägg från vårt tidigare besök i Franken:
– Franken för livsnjutare – introduktion
– Franken för livsnjutare – del 1
– Franken för livsnjutare – del 2
– Franken för livsnjutare – del 3

---

Text: Eyal
Bild: Kerstin

---