Johannesbröd – värd sin vikt i guld

Johannesbröd. En egendomlig frukt med speciellt utseende och något sötaktig doft. Vi luktar ofta oss till dem på våra vandringar på Mallorca.

Den egendomliga frukten johannesbröd har kittlat vår fantasi länge, en Medelhavsfrukt som kan kännas igen med förbundna ögon. Helt enkelt på fruktens omisskännligt sötaktiga lukt som fordrar en viss invänjning. Utseendet är minst lika speciellt och liknar ingen annan frukt. Baljorna är mörkbruna, något krökta, tunna och uppemot 25 centimeter långa.

Namnet johannesbröd tyder på fruktens gamla anor. Enligt Nya testamentet åt Johannes Döparen denna frukt i öknen. Men snart påbörjades fruktens klassresa.

Karat

På grekiska heter johannesbröd “keraʹtion” – och nu ringer det antagligen en klocka. Karat! De gamla romarna upptäckte nämligen att fruktens små hårda kärnor väger exakt 0,2 gram (i alla fall enligt de gamla romarna) alldeles oavsett väder och vind. Därmed perfekta som viktenhet för ädelstenar och pärlor. Under sina glansdagar användes kärnorna som viktenheter både av juvelerare och på apotek.

Johannesbrödets klassresa slutar snöpligt. 1907 övergick man till metriska karat och sedan dess används frukten mest som djurfoder. Det är särdeles omtyckt av åsnor.

Men även människor kan få i sig denna frukt. Pulvret från rostade och malda baljor används som surrogat för kakaopulver. Carob heter det.

Frukten är i sin begynnelse liten och grön.

Här är den hårda kärnan av johannesbröd-frukten – ”karaterna”. De små fröna väger 0,2 gram styck.

Johannesbrödträdet. Grönt året om.

Läs mer om djur och natur

Vill du läsa våra andra inlägg om djur och natur på Mallorca? Du hittar dem här:
– Gamarna – Europas största rovfåglar
– Tallprocessionsspinnare – Spaniens farligaste djur?
– Smultronträd
– En pinje är inte alltid en pinje (utan kanske en aleppotall)
– Mallorcas gräsliga hemlighet – càrritx
– Sjögräset Posidonia oceanica

Text: Eyal
Bild: Kerstin