På hisnande höjder i Söderåsens Klöva hallar
Häng med på en tur till Klöva hallars variationsrika natur. Från hisnande rasbranter med höga klippor och vida vyer till porlande bäck och lummiga lövskogar.
Naturen i Klöva hallar är variationsrik. Från hisnande rasbranter med höga klippor och vida vyer till porlande bäck och lummiga lövskogar. Det är minst lika fint som det omåttligt populära Skäralid, men med en avgörande skillnad. Vid Klöva hallar infinner sig en känsla av vildmark.
Klöva hallar eller Skäralid?
Vi har vandrat i Skäralid under högsäsong och blev nästan skärrade. Inte av de höga klipporna med rasbranter, utan av trängseln på vissa populära utkiksplatser.
Därför besöker vi Klöva hallar. Du får slutsatsen redan nu. Naturen är i det stora hela likartad, men Klöva hallar är varken tillrättalagt eller välbesökt som Skäralid. I stort sett har du naturen för dig själv.
Inte tillrättalagt
På Klöva hallar är huvudparkeringen liten och illa skyltad – därför trodde vi att den var spärrad och hittade efter avsevärt mankemang en alternativ parkering vid Skåneledens lägerplats Krika skog. Här finns ingen restaurang, ingen kiosk, inget naturum, inga pedagogiska skyltar eller talande papperskorgar (nära naturum) som i Skäralid. Inte heller några staket vid vådligt branta klippor. Men märkningen av Skåneleden är intakt och du har, som sagt, naturen nästan för dig själv.
Välmarkerade Skåneleden till Klöva Hallar. Bara att hålla koll på de orange markeringarna.
Soffebacken
Från parkeringen vid lägerplats Krika skog följer vi Skåneledens orange markering, till en början. Vinden susar i trädkronorna och fläktar skönt i backen som tar oss ännu högre upp. Nu står vi vid kanten av en hög klippa, tittar ner i bråddjupet på uppemot 70 meter och känner suget i magen.
Tydligen har vi inte fått nog. Efter en stund på en bokollonmatta i bokskogen nalkas vi ännu en kant med rasbranter hela vägen ner.
Vi går parallellt med Skåneleden – fast närmare branten. Du kan säkert lista ut varför. Utsikten. Nu visar sig höjdpunkten på andra sidan ravinen: klipporna vid Soffebacken, som känns igen genom en påtaglig höjning av skogen. Trots tilltagande vindar förmår vi inte slita oss från dessa vyer så vi slår oss ner på en nedfallen trädstam vid en improviserad grillplats och sätter upp vår mobila restaurang. I dag står kikärtssallad med stekt äggplanta på menyn.
Praktfull bokskog som varit med om en del.
Eyal nära den branta kanten, även om det inte syns så bra på bilden.
Plocka blåbär
Vid en stig i skogen måste Kerstin hejda sig. Plockmogna blåbär. Vi råkar ha en hink med, och snart har vi så det räcker till som mellanmål fullspäckat med antioxidanter.
Vi söker oss tillbaka mot Skåneleden. Det går upp och det går ner mest hela tiden under vandringen. Som skönast sviktar våra fötter över nedfallna löv. Snart får vi en glimt över Soffebackens högsta punkt. Och lite senare skymtas Klövabäcken vatten längst ner i ravinen.
Utsikt över ravinen och klipporna på andra sidan.
Stinksvamp. Uppenbarligen mäkta populär bland allsköns kryp.
En bänk
Framme vid en utsiktsplats med – Klöva hallars antagligen enda – bänk. Givetvis passar vi på och sätter oss. Härifrån blickar vi över samhället Klippan och Söderåsens väldiga bokskog.
Skåneleden viker av till vänster på en hålväg vars kanter är manshöga. För ett ögonblick känner jag mig nästan tyngdlöst upprymd i naturens famn.
Vi tar hålvägen ner.
Vem är det som snokar runt i ravinen?
Klövabäcken
Förbi Klöva hallars parkering och neråt mot ravinbotten och Klövabäcken. Över bäcken på en liten träbro. Nu går Skåneleden och vi skilda vägar, eftersom vi är nyfikna på att utforska ravinens botten. Vi följer Klövabäcken på en matta av bokollon. Bitvis är det stenigt och krävande. Mossan på stenar och alar är frodigt grön. Korsar den porlande bäcken balanserade på stenar och fortsätter nedanför rasbranten på ravinbotten. Här måste man nästan gå över lik – döda träd – för att komma vidare. Dags att ta sig upp igen och ge “pumpen” en omgång – ända tills vi är återbördade vid bänken med utsikt. Visst har vi förtjänat en kopp fika?
Nu gör vi det lätt för oss och följer Skåneleden hela vägen tillbaka till parkeringen vid Krika skog
Nästan framme tycks en nyfiken ekorre inte kunna låta bli att titta på oss. Det finns ju inte så många besökare att kolla på här i Klöva hallar.
Just det. Det är det som är charmen.
Över Klövabäcken i ravinens botten.
Trolskt i ravinbottens mikrokosmos.
Mossklädda trädstammar och stenar vid Klövabäcken.
Bitvis svårpromenerat vid rasbranterna nere i ravinens botten, men skam den som ger sig.
Vandringsfakta
Start- och slutpunkt: Parkeringen vid lägerplats Krika skog
Längd: Cirka 9 kilometer.
Höjdmeter: +/- cirka 300 meter
Tid: Knappt 3 timmar.
Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.
Obs: Det är delvis svårt att gå nere i ravinens botten, dvs den del av vandringen som inte går på Skåneleden. Där är det en del ”över stock och sten”.
Tips: Det är enklare att nå parkeringen vid Klöva hallar än den vid lägerplatsen vid Krika skog, så starta gärna vandringen där.
Läs mer:
– Läs om våra andra vandringar i Skåne.
– Läs mer om Skåneleden.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
Hej
Känner du/ni till om det finns parkering vid byarna Svenstorp eller Klövahallar och om leden därifrån är utmärkt?
Hej,
Det finns en parkering vid Klöva Hallar. Första gången vi var där hittade vi inte infarten, men den finns en bit upp i backen. Där finns en informationsskylt och Skåneleden passerar förbi intill parkeringen. Däremot vet vi inte hur det är med parkering i Svenstorp eftersom vi inte varit där. Ha en fin naturupplevelse!