Möte med Johannes Schwab: “Alla sa att vi var chanslösa”

Johannes Schwab ”kallades grytornas pojke” som barn. I dag äger han restaurangen Augustiner am See i Franken och serverar frankisk mat med internationell touch.

Denne 35-årige “grytornas pojke” är kock och ägare till restaurangen Augustiner am See i tyska Franken vinland. En ung entreprenör som lyckades trots alla odds.

Trots att vi hänger på låset är vi långt ifrån de enda gästerna på finkrogen Augustiner am See i lilla byn Birklingen. Flera bord på uteserveringen vid “sjön” (egentligen en damm) blir snart upptagna liksom inne i restaurangen. Byggnaden har över 500 år på nacken och var ursprungligen ett kapell till ett kloster. Under åren har huset haft flera liv, allt från byskola till kontor. Slutligen blev det Johannes Schwabs restaurang för tolv år sedan.

In i det sista är vi osäkra på om vi får möjlighet att samtala med Johannes, det är många gäster och han lär ha fullt upp i köket. Rätt som det är dyker han upp som ett yrväder. Även om han inte säger det förstår vi att vi har högst fem röda minuter innan han måste återvända till grytorna.

Mot alla odds

– Vi startade restaurangen här i en håla på landet. Jag var bara 23 år gammal. Alla sa att vi var chanslösa. Men vi har lyckats!

Vad är din hemlighet?
– Kvalitet och långsiktighet. Reklamen är bara mun till mun. Jag jobbar väldigt hårt, 13 timmar om dagen  fem dagar i veckan. Jag tycker om kontakt med folk, men viktigast är kärleken till matlagning. Mamma kallade mig “grytornas pojke” för jag lagade mat med henne redan som barn.

– Vår mat har internationella influenser, men det lokala frankiska är alltid med.

Hur har corona påverkat er?
– Under tiden med corona har vi färre rätter, men en sak har varit positiv: eftersom vi släpper in ett sällskap i taget och har mer avstånd mellan borden har vi bättre överblick över gästerna.

Äntligen mat!

Efter samtalet kommer han personligen med vår mat: Schäufele vom Schwein (rejäla bitar fläskbog) och Lammhüfte (lammhöft). Efter rekommendation sköljer vi ner maten med det lokala och relativt torra vita vinet silvaner. Hur det smakade? Både mat och vin smakade förträffligt.

Ingen går hungrig från bordet efter en Schäufele av fläsk.

Efterrätten är godis både för gommen och ögat.

Läs mer:

Du kan läsa om vår vandring förbi Augustiner am See på Traumrunde Iphofen här.

Läs mer om Franken vinland i inlägget Vandra i Franken vinland – vår guide.

Text: Eyal
Bild: Kerstin