Vandra “Traumrunde” i Iphofen
Häng med på en runda som känns som en dröm i Franken vinland.
Denna så kallade drömrunda i Franken vinland i Tyskland lever flerfaldigt upp till dess namn. För vem drömmer inte om öppna vyer över kuperat landskap med vinrankor och mysiga gamla staden Iphofen, stopp vid en slottsruin, kulturlandskap och vattendrag. Rundvandringen blir inte sämre av en lunchpaus på en trevlig uteservering. Där tar vi igen oss med utsökt mat och fin utsikt över dammen. Franken är sannerligen ett himmelrike för livsnjutande vandrare.
Vyer över vinrankor
Drömrundan startar vid parkeringsplatsen Am Ringsbühl. Vi går åt höger mot Iphöfer Kalbberg flankerade av grönskande skog och buskar, och har vattenljud från en bäck i öronen. Skogsbadar i en moderat uppåtlutning och snart är vi uppe på ett vinberg och njuter, vyerna över vinrankor och Iphofen är vidöppna. En vinbonde beskär vinrankorna maskinellt för att släppa in ljus till vindruvorna – samtidigt som hans multifunktionella traktor klipper gräset mellan vinrankorna – den tekniska utvecklingen har onekligen gått framåt.
Nu leder oss Traumrunde-markeringen till vänster in i skogen uppför ett av områdets högsta berg Kalbberg på 412 höjdmeter. De flesta höjdmetrarna får du “på köpet”, eftersom hela området ligger på runt 300 meter över havet.
”Traumrunde” Iphofen är välmarkerad. Det underlättar.
Storslagna vyer över vinodlingar, omgivningarna och Iphofen.
Det känns speciellt att vandra bland vinodlingar.
Kulturlandskap
Runt om oss inträffar små trevliga överraskningar på löpande band. Blommor drar till sig färggranna fjärilar som bin till sockerbitar. En närmare 100-årig ek planterad till minne av Johann Franz Beckahan inger respekt. Vid en korsning går vi rakt fram och ser hur gamla gränser för jaktmarker markerades förr i tiden: genom grävda diken! Och för att skydda angränsande åkrar och odlingar undan villebråden skapades risiga täta snår.
Små överraskningarnas tid är näppeligen förbi. Av och till skymtas ett kulturlandskap med odlingar och byar nedanför berget. Vid något tillfälle kan vi gå ut på en angränsande vinodling och hänföras av vinblad med begynnande höstfärger. Ovanför våra huvuden svävar två ormvråkar och en tornfalk på jakt.
Ängarna bredvid kantas av fibblor och tistlar som vajar i gult och lila och luften är mättad av fjärilar. Härnäst ännu en vinodling med beskärande vinbonde och öppna vyer.
Marsch genom skogen.
Öppen blick över kulturlandskapet och spaning efter fåglar.
Speckfeld borgruin
Skogen i den kuperade terrängen blir som en tidsmaskin för snart är vi framme vid ruinen efter borgen Speckfeld på 420 höjdmeter. Där bör vi kanske anfäktas av samvetskval, eftersom borgen upprepade gånger plundrades av svenskar under åren 1618-1648. Borgens förfall inleddes år 1713. Det enda ännu återstående är en del av tornet från ingångsporten, vilket är sevärt. Väl där märker du säkert även torrlagda forna vallgravar och mur.
Här tar vår inneboende nyfikenhet överhanden så vi nödgas göra en liten avstickare vid närmaste stig till vänster för en närgången titt på ruinen. Emellertid går vi inte in i borgens förfallna källare utan låter fladdermössen som sägs vistas där vara i fred. Sedan är vår vetgirighet tillfredsställd för den här gången och rundvandringen kan fortsätta planenligt.
Utmed Speckfelderwald finns tidvisa glimtar av den kuperade omgivningen. Därefter följer runt 20 minuter genom en trång skogsstig. Om du tycker att det låter lite trist, kan du i stället ta den nästan parallella och ytterst glest trafikerade grusvägen bredvid.
Ut ur skogen på grusvägen flankerade av ängar och odlingsmark inramade av den kuperade omgivningen. På ängen vajar cikoria medan lärkor och svalor flyger kors och tvärs. Det porlar från en fördämning av en damm som rinner i en bäck; dammen är omsluten av vass, gräs och små buskar och drar till sig fåglar.
Ruinen Speckfeld väntar på att bli utforskad.
Lunchdags!
Drygt manshöga majsplantor vajar i den ljumma vinden då byn Birklingen avtecknar sig på håll. Snart får vi även syn på en damm och restaurangen Augustiner am See, där vi har tänkt uppleva det tyska gemytet. Vilket vi också gjort! Du kan läsa om vårt möte med ägaren och kocken Johannes Schwab här.
Härligt att ta igen sig med god lunch intill en liten ”sjö” på Augustiner am See.
Schäufele (del av grisens skuldra) med Kartoffelnklösschen (knödel). Typisk frankisk rätt och garanterat näringsrikt.
Rundvandringen fortsätter
Mätta och nöjda fortsätter vi längs odlingslandskap, en blandskog och en huvudsakligen lättgången nedförsbacke. Mittelwaldweg tar vid. Förbi ett slags naturum som bjöd på en del information utanför den stängda byggnaden.
Stämningen tätnar vid synen av allsköns fjärilar i mångfacetterade utseenden och nyanser. Överallt; ivrigt sugande nektar. Magiskt.
Så småningom kommer vi ur skogens kokong och förtrollningen bryts; vi omges av höga majsodlingar och några steg senare av vinrankor – på en bergsluttning till höger. Med denna trevliga syn avslutas denna drömvandring.
Ett hett tips för varma fötter är att fortsätta ett par tre hundra meter mot Iphofen för att ge fötterna en vitaliserande kallchock i det så kallade Kneipp-Gesundheitsanlage, en offentlig liten bassäng på lagom djup för att doppa fötterna i.
Ett stängt naturrum.
En av vägens många fladdrande fjärilar.
Vandringsfakta
Start- och slutpunkt: Vid parkeringsplatsen Am Ringsbühl strax utanför Iphofen (går bra att gå dit från Iphofen).
Längd: Cirka 13 kilometer
Höjdmeter: +/- drygt 200 meter
Tid: Runt 3 timmar.
Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.
Tips: Rundan kallas ”Traumrunde Iphofen” och är välmarkerad.
Läs mer:
Här hittar du vår guide till vandring i Franken vinland där du hittar mer inspiration och tips för din vandring.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
