Vandra från Caimari till Lluc
Vandringen mellan Caimari och Lluc bjuder på många tillfällen att känna på de storslagna Tramuntanabergen.
Upplev Tramuntanabergens karga charm på en vandring mellan Caimari och Lluc. Dessutom murar och stenlagda stigar som gett området status som Unesco världskulturarv. Med lite flax flaxar Europas största rovfåglar över ditt huvud.
Unesco världskulturarv
Ställer bilen utanför Caimari vid Mirador de sa primera volta och följer GR222-markeringen längs en stig bemängd av små stenar. Till vänster terrasserade olivodlingar och en stenmur, båda praktexempel av Unesco världskulturarv. Här kan du läsa vårt inlägg i ämnet.
Terrasserade olivodlingar redan vid startpunkten.
Välkommen till stenriket med en gammal stenlagd pilgrimsväg.
Uppåt på åsneväg
Fastän det obönhörligen går uppåt känns det behagligt. Det är nog helheten som hänför: fågelkvitter, tallar och johannesbrödträd runt om och väldiga klippor. Bilden är klar: naturen är överväldigande, vi är pyttiga. Allt är alltså som det ska.
I dalen bakom oss syns slätten och Selva insvepta i den mytiska morgondimman. Upp för stentrappor går vi och stöter på roliga svampar på vägen. Stigen är lätt uppåtlutande och går under stenekar. Snart korsar vi en bilväg för att fortsätta uppåt på en stenlagd pilgrimsväg som även användes för åsnetransport. Det var andra tider det.
I skyn ovanför de väldiga klipporna svävar fem röda glador och en dvärgörn. Det är skönt att veta att dessa rovfåglar inte är ute efter oss.
Storslagna vyer över slätten och staden Selva i morgondiset.
Rolig svamp på vägen.
Solchock
Ut ur skogen blir det en högst angenäm solchock och finfina vyer. Vi följer skylten Refugi de son Amer ner på en smal stig och går en kort bit i en för dagen torr bäckravin – trots regnperiod.
Stigen har blivit bredare samtidigt som vi är omslutna av ravinens skogsklädda klippväggar. Som om denna inramning inte skulle vara maffig nog glider ett par dvärgörnar ovanför i en imposant flyguppvisning.
Betydligt mer jordnära finns blommande ljung och väldoftande rosmarin. Sånt uppskattar både vi och fjärilar.
Det har blivit lite brantare, likafullt uppåt ska vi. Glädjeämnen är orten Selva och trädklädda berg som kan skönjas i gluggarna mellan tallar och stenekar.
Snart är vi uppe vid ett pass och går ner igen. Liknar inte denna berg- och dalbana livet självt?
Genom en tunnel längs en bäckravin.
Stenekskog med mycket charm.
Panoramaväg
På en gammal stenväg igen, denna gång med betagande utsikt över Campanet, slätten, omgivande berg och den gröna dalen.
Bjällerklangen visar sig vara en tacka och ett lamm betande på en klipphylla ovanför. En gåsgam svävar ovan och är tämligen närgången. Vi är väl inte måltavlan?
Den här vägen är sannerligen en höjdare. Nog för att den är ovanligt välmarkerad, vyerna övertrumfar varandra. Vid en maffig klippa bestämmer vi oss sålunda för att slå oss ner och ta in landskapet över en lunch. Det vankas en buffé ned dvärgörnar och gåsgamar som tydligen gillar att flyga här.
Stigen går vidare genom en stenekskog. Efter ett ruckel (med härlig utsikt) tar vi stigen nedför. Missa inte att titta på en väldig klippa till vänster.
Eyal går längs en stig med hänförande utsikter…
…perfekt att slå sig ner och njuta av lunch i den friska bergsluften.
Bilarna är som små myror långt nedanför klipporna.
Coll de sa Bataia
Förbi en bro med porlande ljud i öronen passerar vi snart cyklisternas favoritmålgång efter den tuffa färden upp, baren Coll de sa Bataia på 576 meter över havet.
Cyklisterna favoritstopp uppe i Tramuntana.
Lluc
Förbi restaurangen Can Gallet. Här kan man välja mellan den långa vägen till höger förbi refugen Son Amer eller vänster och mer rätt på Lluc. Vi går rätt på, eftersom vi har varit vid refugen många gånger. Stigen blir till en mindre bilväg utan genomfartstrafik. Fina vyer över Tramuntanabergen, refugen och ett ståtlig stenhus. Nu avtecknar sig Puig Roig och klostret Lluc med dess ikoniska kors. Ett par gåsgamar svävar i skyn. Framme vid Lluc. Här finns mycket att titta på, fika eller äta.
Llucs gamla kloster. Här pustar vi ut innan det är dags att gå tillbaka.
Vandringsfakta:
Start- och slutpunkt: Parkeringen vid Mirador de sa primera volta strax utanför Caimari.
Längd: ca 7,5 kilometer enkel (vi gick samma väg fram och tillbaka)
Höjdskillnad: +480/-210 (enkel väg).
Tid: Cirka 2,5 timmar (enkel väg)
Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc.
Obs: Parkeringen är liten och blir snabbt full på t ex helger. Kan då vara möjligt att hitta parkering någonstans i Caimari.
Tips1: Det går att nå såväl Caimari som Lluc med buss. Och den som inte har lust att gå i båda riktningarna kan förstås ta bussen i ena riktningen. Dock går bussen åtminstone under vinterhalvåret ett begränsat antal gånger per dag. Information om busstider hittar tu på TIBs hemsida.
Tips2: Information om GR222 där vandringen utgör en del hittar du på Conselldemallorcas hemsida.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
