Mallorcas Tramuntana utgör Världskulturarv

Terrasserad olivodling

Unescoskyddade världskulturarv i form av terrasserade odlingar i bergskedjan Tramuntana på Mallorca.

 

Visst kan det låta flott med att finnas med på Unescos lista över Världskulturarv. Vi tog reda på varför Tramuntana har tilldelats denna ära, och blev överraskade. Vi har även tittat på hur Mallorca förvaltat denna ära, och blev förgrymmade.

 

Tramuntana

Bergskedjan Tramuntana är inte precis en oansenlig del av Mallorca. Den är 90 kilometer lång och är som mest 15 kilometer bred. Med dess drygt 1 000 kvadratkilometer upptar den en tredjedel av Mallorca.

Mest känd är bergskedjan för sina berg förstås: högsta toppen Puig Major på 1 443 meter följd av Puig de Massanella (1 348 meter) och Puig Tomir (1 103 meter).

Enastående, finfina berg. Det är därför lätt att inbilla sig att området är skyddat av Unesco för denna fantastiska natur. Det trodde vi. Fel, fel, fel.

Utsikt från toppen av Sa Rateta

Tramuntanas bergskedja bjuder på oerhört vacker natur. Men det är inte naturen i sig som är skyddad, utan kulturarvet.

 

Unesco världsarv

För att hamna på FN-organisationen Unescos lista över skyddsvärda världsarv ska det handla om en unik naturmiljö, en unik kulturmiljö eller bådadera. När Unesco – efter en objektiv granskning av utomstående experter – biföll Mallorcas ansökan den 27 juni 2011 så handlade det om Tramuntanas unika kulturmiljö.

Stenmur i Tramuntana

Stenmur uppe i Tramuntanas berg.

 

Unik byggteknik

Det unika med Tramuntanas kulturmiljö är byggandet med kallmursteknik eller “pedra en sec” på mallorkinska (dry stone walling på engelska), vilket innebär att murar och andra byggnadsverk uppförts utan murbruk eller annat bindemedel. Denna urgamla byggteknik förde de kristna erövrarna med sig när de tog över Mallorca från araberna på 1300-talet. Av stenar byggdes murar, bergsvägar, småhus, snöhus och framför allt terrasserade odlingar till fromma för jordbruket på dessa annars svårodlade marker.

Fördelarna med kallmursteknik är många. Få verktyg behövs, enkelt att reparera, resistens mot vatten, eld och insekter, utarmar inte naturen, passar väl in estetiskt i lantligt landskap, uthållighet.

Kallmurstekniken och dess användande i ett antal syd- och mellaneuropeiska länder, däribland Spanien, listades 2018 av Unesco som ett immateriellt kulturarv. Det säger en del om byggteknikens unika skyddsvärde.

Snöhus

Snöhus byggd i kallmursteknik uppe i bergen nära Lluc.

Stenlagd väg i Tramuntana

Stenlagda transportvägar i Tramuntanas berg.

 

Hydraulisk kulturarv

Det andra tunga skälet bakom Tramuntanas status som Världskulturarv är hydrauliska system för att ta tillvara vattnet och säkerställa lantbrukets vattenförsörjning. Ett sinnrikt system med dammar, bassänger, kanaler och tankar som på sina håll fungerar än i dag.

Brunn

Vattenanläggning utanför Orient. Även den i kallmursteknik.

 

Ära och uppmärksamhet – och sen?

Allt denna kunskap var lika ny som överraskande för oss. Dessvärre fick vi reda på hur Mallorca förvaltat Världskulturarvets ärofyllda erkännande. Det gjorde oss inte fullt lika glada.

Pudelns kärna är pengar. Att bevara ett så stort område som Tramuntana är antagligen resurskrävande. Men antagligen hade regionregeringen på Mallorca i åtanke att ett Världskulturarv är en massiv turistmagnet när den i ett 130-sidigt dokument skrev att de runt 8 000 invånarna i Tramuntana och de 40 000 personerna i den angränsande buffertzonen skulle få det mycket bättre ekonomiskt. Efter alla år skulle godsägare och bönder få råd att underhålla sina kulturmärkta ägor, byggnader och anläggningar.

Den bistra verkligheten är, enligt en samstämmig kritikerkör, att förvånansvärt lite har hänt – förutom stora skyltar om Världskulturarvet. Det statliga stödet anses otillräckligt och med de skärpta restriktionerna på semesteruthyrning har dessutom denna källa till extraintäkter kringskurits.

Låt oss sluta detta inlägg med en stilla bön om bot och bättring för ett bättre bevarande av Världskulturarvet Tramuntana. För även om Spanien är en av nationerna som lyckats kamma hem flest världsarv (runt 50), så gäller det också att förvalta arvet väl, eller hur?

Castel d'Alaro.

Även Alaros fästning ingår i världskulturarvet.


Kända kallmur i Sverige

Samma teknik som i Tramuntana har också använts i Sverige under lång tid. Två kända exempel finns på Öland, Eketorps borg och Alby stensvalvsbro, båda belägna i Världskuturarvet Södra Ölands odlingslandskap.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.