Gamla favoriter: Vandra till giganten Massanella – igen!
Återigen är vi på toppen av Mallorcas högsta tillgängliga topp, Massanella. Utsikten över ön är vidöppen.
Massanella är Mallorcas högsta tillgängliga berg. Utsikterna från toppens svindlande höjder överträffar alla superlativ. Klart vi måste dit igen! Fast denna gång överrumplas vi av svindel.
Det här blogginlägget ingår i serien Gamla favoriter med urval av våra favoritvandringar på Mallorca. Varje inlägg innehåller färska intryck och reflektioner från återbesök under vintern 2022-2023. Detaljerad vandringsinformation och kartlänk hittar du här i vårt tidigare inlägg från vandringen.
Tänka bort
Det är 800 höjdmeter från startpunkten vid Cuberdammen till Massanellas topp.
Men det är inte den fysiska ansträngningen som är problemet. Den sista uppstigningen upp till toppen är så brant att det emellanåt behövs stödjande händer. Inte heller det är något större problem.
Däremot ett stupnära parti precis före toppen. Om man är svindelkänslig som Kerstin. Men just nu försöker hon tänka bort det. Det finns så mycket annat att ägna sig åt på vägen. Kolla om allt är som vanligt och notera eventuella förändringar.
Checklista
Utsikt över Puig Major med dess ikoniska gyllene kupol under startsträckan?
Check.
Utsikt över vackra dammen Gorg Blau när vattenkanalerna porlar bredvid?
Check.
Gott om tallar, stenekar och det tåliga mallorkinska gräset?
Check.
Vattenkanalerna är fyllda, ungefär som vanligt.
Spegelblank Gorg Blau, men inte särskilt välfylld.
Precis som förr avtecknar sig Massanella i all dess prakt framför oss. Ett lockbete som går upp i rök så snart vi går djupare in i stenekskogen. Vi som varit här förr vet vad som väntar oss. En lång marsch på stenigt underlag under stenekar. Lutningen uppåt börjar lite försiktigt, men blir mindre blygsam längre fram. Det handlar om att hitta en lagom lunk och vara uthållig. Ett ypperligt tillfälle att motionera lungorna och meditera (tänk inte på den väntande stupkanten!).
Två timmar senare är vi en smula förvånade att den sugande backen i skogen faktiskt är slut.
Många stenar, men Eyal verkar vara redo.
Gott om stenekar på väg mot Massanella.
Enorma vyer
För nu har vi en betydligt brantare backe framför oss – utan skog. Det innebär full sol. Och enorma vyer över Tramuntanabergen och Cuberdammen.
Inte nog med det. Några höjdmeter till och vi har stora delar av Mallorca i blickfånget. Palma också förstås.
Emellanåt måste vi klättra och stödja oss med händerna. Men det är som sagt inget större problem.
Och här på svindlande höjder inträffar något oväntat, något vi brukar drömma om: en jättelik gåsgam flyger under oss! De är fyra nu. De är ovanför oss. De är så nära att fjäderteckningarna syns tydligt. De är så vackra. Närmare än så vill man antagligen inte komma en rovfågel av denna storlek.
Massanella-massivet med högsta toppen till vänster. Dit upp ska vi!
En gåsgam spanar in oss på väg upp på Massanella.
Förhinder
Nu är vi nära toppen av Massanella som vi under närmare tre coronaår längtat efter att återigen bestiga. Bara ett litet hinder ligger mellan oss och bergstoppen. Stupkanten. Och bortanför den en avgrund på några hundra meter. Ett litet snedtramp och borta.
Det märkliga är att Kerstin väljer just detta stupnära ställe för att vila. Med ansiktet bortvänt sitter hon på klippan. Märkligt också, noterar jag, att hon blundar. Kan vi inte ta en vilopaus straxt, när vi är framme.
Kerstin vilar inte förstås, det är svindelkänslor som gör sig påminda.
Vi är så nära. Och ändå.
– Ska vi gå tillbaka? undrar jag.
Hon öppnar ögonen och tittar upp på mig.
– Jag vet inte. Kanske, yppar hon.
Ett ögonblick senare reser hon sig upp. Ansiktet är sammanpressat, och beslutsamt. Jag följer efter henne förbi stupkanten ända tills vi når Massanellas officiella topp tio minuter senare. Ingen säger ett ord.
Toppenlunch
Prata gör vi under lunchen på en klippa med vyer över hela Mallorca som bara Massanella har. Hur har det kunnat bli så här? Vi har ju bestigit så många bergstoppar inklusive Massanella flera gånger att Kerstins höjdrädsla nästan har förpassats till glömska.
Fast inte under coronaåren förstås. Då låg resandet och bergsvandringarna mer eller mindre i träda.
Höjdrädslan kom tillbaka. Höjdrädslan tycks behöva ständiga övningar.
Vi kanske ska bestiga Massanella igen. Snart.
Men inte i morgon.
Svävande på moln uppe på Massanella.
Läs mer: Mer inspiration och information om vandringar på Mallorca hittar du i vår vandringsguide.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
