Vandra längs vinrankor i Arild i Skåne

Häng med på något så exotiskt som en vinvandring i Sverige. Det blir både vinrankor och vidunderliga havsutsikter vid pittoreska Arild i Kullabygden.

 

På kontinenten hör vinvandringar till vanligheterna, men inte i Sverige. Och ändå växer svenska vingårdar så det knakar. Så nu är det hög tid att börja vänja sig vid vinvandringar hemmavid. Följ med på en vinvandring med både vinrankor och vidunderliga havsutsikter från klapperstensstranden vid pittoreska Arild i Kullabygden.

 

Havsutsikter från naturreservat

Havsnära lägen i södra Sverige har tydligen gynnsam jordmån. För här frodas härdiga druvsorter som även utan kemikalier kan hålla stången mot såväl svampangrepp som nordisk kyla. Nu ska vi bevittna detta växande svenska fenomen med egna ögon. Väl i Arild vill vi även uppleva havet så vi ställer bilen i hamnen. Närheten till havet är för övrigt inte oviktigt för vinodlingen; frost kan förstöra vinskörden och nära havet bildas sällan frost vid fel tidpunkt.

I hamnen märks ännu att Arild en gång var en utpräglad fiskeby. En fiskebåt återvänder makligt till hamnen och ett gammalt fiskenät hänger till allmän beskådan. Vårt strövtåg följer Skåneledens orange markering österut mot Skäret, genom Nabbens naturreservat med blanka havet bredvid. I vattnet hänger gråtrutar på klippor och kommunicerar högljutt som trutar brukar. På klapperstenstranden ett stenkast därifrån råder däremot en vördnadsfull stillhet och det bjuds på vidöppna vyer över Skälderviken.

När vi lyssnar riktigt noga hör vi dock småfåglar från träden på en kulle till höger. Blåmesar kalasar på oxelns röda bär. Och vid stigens nästa vindling uppenbarar sig en skarvkoloni på klippor. Även de kommunicerar, om än lågmält.

I fårhagen lyser rönnarna rött medan klipporna vid vattnet är beklädda med gulgrön lav. Fåren är blida och uppenbarligen vana vid människor; några tittar nyfiket på oss som för att genomskåda oss medan någon vänder sig om och urinerar. Är inte sådant beteende lite väl fåraktigt?

Fortfarande finns det fiskare och fiskebåtar i Arilds hamn.

Klapperstensstrand och vida vyer över Skälderviken.

Och vilka är ni?

 

Arilds vingård

Efter fårhagen viker vi upp till höger före nästa hage. Vi byter ut Nabbens naturreservat mot Arilds charmiga villor och trädgårdar där träden bågnar av plockmogna röda äpplen och vildvinet klätt sig i höstskrud. I denna höstfest kvittrar talgoxarna och bofinkarna så det står härliga till. Av och till skymtar havet och Kullaberg avtecknar sig på håll.

Mitt emot Strandgårdsallén tar vi till vänster och uppåt. Åter till vänster vid Stora vägen och där kan vi ana de första vinrankorna. När trottoaren tar slut går vi i vägrenen 100 meter: framme! Bara att ta till höger in på en mindre väg och promenaden går utmed en vinodling. En stund senare nalkas vi vingårdens byggnader. Här kan man vandra vidare eller göra en avstickare in på vingården. Man kan gå in för att ta ett glas vin i baren på kvällen, äta i restaurangen eller bara kolla in vinrankorna (givetvis utan att gå mellan raderna med vinrankor). Vi går in i hotellobbyn för vi har avtalat ett möte med Annette Ivarsson som startade vingården tillsammans med maken Jonas 2007.

Vildvinet klär sig i höstskrud.

På väg mot vingården.

Trivsamt bland vinrankorna.

Framme vid Arilds vingård.

 

“Vin och turism bra kombo”

På väg till lobbyn är det första vi ser efter alla härliga vinrankor vingårdens parkeringen för hotell- och glampinggästerna: parkeringen är fullsatt. En måndagmorgon i början av oktober. Ja, ni hör rätt, en fullsatt parkering en måndagmorgon – hotellchefens våta dröm! För här på Arilds vingård går vinodling hand i hand med turism. Under skördetiden betyder det att hotellgäster får möjlighet att delta i skördandet, lära sig om vin och givetvis smaka av de ädla dryckerna. Och denna helg var just en sådan skördehelg med fullsatt hotell.

Ägaren Annette Ivarsson berättar:
– Vin och turism är bra kombo. Vi har haft sidoverksamhet med restaurang och hotell hela tiden, vi måste finansiera vinverksamheten. Snart kan vi säga att vi kan leva av vinet.

Från att ha haft en hektar har de nu 23 hektar med vinodlingar. Ytterligare 16 hektar är köpta och står på tur till att bli odlade. Så från en liten hobbyverksamhet 2007 har de nu 130 000 vinrankor.
– Vi är stora för att vara Sverige och även ute i Europa är det inte pinsamt längre att säga hur stor odling man har, säger hon.

Du kan läsa om mötet med Annette i ett separat inlägg.

”Vin och turism är en bra kombo”, säger Annette Ivarsson på Arilds vingård.

Innan vi fortsätter vandringen tar vi en titt i “vinkällaren” där tegelstenarna kommer från Höganäsbolagets gamla skorsten. Här inne står Evelin Hansson och pressar helgens druvskörd med en sorts större gaffel, något som ser betydligt mer ansträngande ut än det mer traditionella pressandet av druvor med bara fötter.

Ute på gården smakar Annette på en klase röda druvor. Hon lyser upp:
– De passar bra till bubbel. Vi ska pressa dem i dag.

Ute stöter vi på vinmakaren Joe Roman. Han har bråda dagar såhär i skördetid, men så fort han visar sig på gården flockas några amerikanska turister runt honom.
– Va fräckt, säger Annette, amerikanska turister som kommer hit för att plocka druvor!

Turisterna undrar hur det kommer sig att en pigg kille från vinmeckat Kalifornien har hamnat i en liten svensk by. Joe skrattar med hela ansiktet, frågan har förmodligen ställts ett antal gånger. I grund och botten handlar det om stort intresse för ekologiskt vin. Så när han frågade runt i vilket land han kunde förkovra sig i ämnet kom det något oväntade svaret: Sverige.
– And here I am! säger han och slår ut med händerna.

Gårdens vinmakare Joe Roman i samspråk med Anette Ivarsson.

 

Vinvandring och Stubbarps slott

Vi fortsätter från vingården i riktning Arild, första gatan till vänster med vinrankor i prydliga rader till vänster. Nu börjar vinvandringen på riktigt. Före Stubbarp slinker vi till vänster på en stig utmed den inhägnade vingården. Staketet tjänar två syften: hålla rådjuren ute och hålla vingårdens får inne. Vinrankorna är blott några steg bort så vi kan se de mörkröda klasarna och hela härligheten på nära håll. En härlig känsla att gå vid en vingård.

Nyplanterade vinrankor, Arilds vingård expanderar.

Här kan man bo på glamping mitt i vinodlingen.

Fastän man kan lätt överväldigas av vinrankor se till att även titta åt andra hållet! För där blommar en en rosa skönhet, Stubbarps läckra slott med den lilla golfbanan.

När vinodlingarna är förbi tar skogen och beteshagar vid. Snart breder en hänförande havsutsikt ut sig. Ner på Gällaråsvägen och sen höger ner på Turistvägen bland fina villor med havsutsikt och trädgårdar med odlarglädje. Höger på Hagavägen mot hamnen. Här finns mycket att gotta sig åt: fin havsutsikt, den underbara kusten och Arilds charmiga hus – några med vasstak. Strax innan vi återbördas i Arilds hamn får vi en “avskedspresent”: två trädgårdar vars röda och gula rosor kan förgylla tillvaron.

Tänk vad mycket som kan upplevas i Kullabygden på knappt två timmar!

Missa inte charmiga Stubbarps slott – att beundra på behörigt avstånd.

Snart tillbaka vid hamnen och Arilds trevliga hus.

Rosor blir man glad av, inte minst i oktober!


Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Parkeringen i Arilds hamn.

Längd: Cirka 6 kilometer
Höjdmeter: +/- drygt 60 meter
Tid: Runt 1,5 timmar.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.

Tips1: Den som vill kan också vandra till Kullabergs vingård som ligger runt tre kilometer bort. Från Arilds vingård kan man ta Lilla vägen till Brunnby och därifrån Krapperups kyrkoväg, sedan vänster in på Bräckevägen. Tyvärr går vandringen längs en bilväg. Vardagar på hösten när vi gått där har det varit få bilar, men under sommaren och på helger är det troligen lite väl många bilar på sträckan för en avkopplande vandring.

Tips2: Information om Arilds vingårds öppettider hittar du på vingårdens hemsida.

Läs mer
Läs om alla våra vandringar på Kullaberg:
Vandra på Kullaberg – vår guide

Läs om våra vandringar i bland vinrankorna i Franken vinland i Tyskland.
Vandra i Franken vinland – vår guide.

Plockmogna druvor på Arilds vingård.


Text: Eyal
Bild: Kerstin