Vandra längs Vättern från Jönköping

 

Denna trevliga vandring längs Vättern bjuder på omväxlande natur och mycket sjökänsla. En positiv överraskning trots att Jönköping och motorvägen bitvis är  mycket nära.

 

Sandstränder

Så snart vi inleder vandringen vid övergången till Resecentrum hamnar vi vid Vättern. Stadens larm och bilar känns fjärran och upplevs bara som en dov ljudmatta. På nära håll fastnar våra blickar på en lugnt simmande gräsandhona. Vid förföriskt doftande vresrosor ligger en riktig sandstrand. Det sägs att Vättern är svinkall så det överraskar föga att inga badare syns till. Däremot en blåmes – gungande av vinden på en sälgkvist.

Vid nästa lilla sandstrand står en skylt om en utmärkt vattenkvalité. Två doppingar verkar uppskatta informationen och tar sig ett morgondopp.

Vid nästa sandstrand ligger två personer på brassestolar och njuter av morgonsolen. En äldre dam vållar oss, och kanske sig själv, en chock. Hon badar. En äldre farbror cyklar i väg med tofflor och badrock; håret är ännu blöt. Respekt!

 

Sandbank från istiden

Vägen lutar uppåt och fortsätter lite inåt förbi en park som hör till Rosenlunds herrgård med rosarium. Här prunkar rododendron bredvid några praktfulla ekar. Vidare genom skogen går vi alldeles intill Vättern och lyssnar på fågelkvitter i Rosenlunds bankars naturreservat. Bankarna är 35 meter höga och erosionsbranten är två kilometer lång. Sanden är porös så vi håller oss på betryggande avstånd till branten. Sjöutsikten är svindlande nog ändå.

 

Backsvalor

Ändå måste vi nalkas ett stup när svalor pockar på vår uppmärksamhet. De leker och jagar varandra parvis och flyger in och ut mot stupen stup i kvarten. Varför gör de på detta viset? Alldeles vid stupen finner vi svaret: de har sina bon i små hål i sanden. Inte bara ett hål, utan ett helt “flerfamiljshus”! Lyckligtvis tappar vi inte fotfästet när vi kommer underfund med att vi just sett backsvalor för första gången.

Vi nalkas ett böljande fält av överblommande maskrosor. Från denna höjd betraktar vi en blank och vidöppen Vättern. Sakta fortsätter vi ner mot stranden. Kerstin fotar några stenar i vattnet. Vid närmare granskning visar sig två av stenarna vara livslevande, vilande gräsänder. Strandskatans gälla varningsläte skär genom luften. Nu måste vi överge stranden en stund och ta en omväg genom ett burget villakvarter. Vid en av trädgårdarna doftar äppelträden och längre fram sprider lila syren väldoft.

 

Brunstorp

Efter en bro väntar ett vägval. Här kan man bespara sig bilbuller och återvända till Jönköping eller fortsätta och beta av de återstående 2,4 kilometrarna mot Brunstorp. Det gör vi. Här är det vackra granne med det fula. Samtidigt som motorvägen både hörs och syns, ligger Vättern alldeles bredvid.

Vägen går inåt, och uppför en backe. Nu återstår en tunnel genom en viadukt och en sista uppförsbacke tills vi är framme vid Brunstorps gård och gårdskafé. En härlig liten oas att betrakta och ta igen sig i innan vi återvänder till Jönköping.

---

Vandringsfakta

Starpunkt: Resecentrum i Jönköping.
Slutpunkt: Brunstorps gård.

Längd: Cirka 11,5 kilometer
Höjdmeter: Cirka +60/-30 höjdmeter.
Tid: Runt 2,5 timmar.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.  Större delen av vandringen går längs Fransicusleden och är markerad.

Tips1: Vid Brunstorps gård finns en busshållplats om du inte vill gå samma väg tillbaka.
Tips2: Den som vill slippa bilbuller vänder när vandringen går längs motorvägen (E4:an) efter ungefär 8 kilometer från starten.

Läs mer: Läs om våra andra vandringar i Småland.

---

Text: Eyal
Bild: Kerstin

---