Vandra i lövskog nära Vättern

Idylliskt vid Brunstorps gård. En av Brunstorpsledens många överraskningar.

Välkommen till en upptäcktsfärd med flera överraskningar! Under denna vandring på Brunstorpsleden nära Huskvarna går du antingen med härlig utsikt över Vättern eller i en sagovärld med lövskog, blommor och fågelsång i luften. Det enda tråkiga är att vandringen tar slut.

 

Bra början

Vi ställer bilen vid IKHP-stugans parkering vid naturreservatet Huskvarnabergen och följer John Bauerleden – en orange markering. Namnet John Bauer skapar förväntningar förstås.

Det börjar bra. Ängar, gärdsgårdar och blomning så här i maj: äppelträd, mandelblom, vitsippor, blåbär. Fåglarna och vi tycks vara rörande överens – det känns som en sommaräng. Vi kvittrar på var sitt håll och fortsätter längs skogen med hassel och ek. Backen upp vetter mot Vättern, Huskvarna och Jönköping. “Pumpen” jobbar för fullt upp genom backen.

Mandelblom.

Äppelblom.

Vackra vyer vid Vättern.

 

John Bauer ler

Även om skogen tar över är ljusinsläppet gott och vi kan njuta rikligt av de nya kulisserna som omfamnar oss. En lövskog med hassel och bok på en bädd av vit- och gulsippor. En mossklädd trädstam ligger på ända och mossklädda stenar skapar magi som nog förmår John Bauer att le förtjust i sin himmel. Det gör vi här under vår vårliga verklighetsflykt.

En stund efter ett samspråk med en grann gran i Ulvadalen viker vi av till höger in på rundslingan Brunstorpsleden – på skylten står Brunstorpsberget. Men om du vill slippa en vanskligt brant nerförsbacke ta till vänster i stället och gör rundan i andra riktningen. Ovetande om den väntande backen följer vi en uppförsbacken och tar en liten avstickare till Talludden för en utsikt över Vättern. Men smakar det så kostar det – i form av bilbuller.

Man mår bra av att krama ett träd.

Ljus, skir grönska i lövskogen.

Harsyra.

 

Spektakulärt

Vi återvänder till trollskogen och fåglarna. Här känns verkligheten fjärran. I en stigkorsning lämnar vi John Bauerleden och viker av till vänster och efter en stund får vi tillbaka Vättern, nejden och bilbullret. Läget är så spektakulärt att det är förståeligt att skärmflygare startar sina hopp här.

Med liv och lust följer vi de nedåtgående – numer – gula markeringarna. Backen är bräddfylld med gökärt och under ett äppelträd hörs en storloms melankoliska rop från Vättern. Kerstin pekar på en blomma och ber mig att känna på skaftet. Det är klibbigt: tjärblomster.

Skog med John Bauer-känsla.

Tjärblomster är en klibbig växt. Känn efter!

Startplatsen för skärmflygare. Eyal försöker tydligen starta utan skärm.

 

Brant backe

Med livet som insats tar vi oss ner för den vanskligt branta backen som tålmodigt väntat på oss. Här gäller full koncentration och bra balans för att inte tappa fotfästet. Detsamma gäller ute i verkligheten.

Snart har vi fast mark under fötterna och har motorvägen i ögonhöjden. Men allt är förlåtet så snart vi nalkas en överraskande plantering och trädgård i Brunstorps gård med allsköns äppelträd. Majsolen skiner och vi slår oss ner på en blå bänk för en kopp fika. Snart erfar vi hur ombytligt majväder är. Tunga moln rycker in över Vättern och skvätter snöblandat regn. Vi tar vår tillflykt under ett ett tak vid Brunstorps gårds kafé.

En rofylld stund bland äppelträden vid Brunstorps gård.

Välskyltad äppelodling med många olika sorter.

Backsippor i trädgården vid Brunstorps gård.

 

Vänder blad

Tio minuter senare återvänder solen och vi vänder blad. Här vid gården är det inte särskilt svårt att bli hänförd; en liten damm med spegling är guldkantad av kabbleka och vettande mot Vättern. Och ännu en överraskning. Bredvid ståtar ett makalöst stort dött träd.

Nu börjar en uppstigning med utsikt. Så småningom vänder sig stigen inåt skogen och fåglarnas rike. Vi halvspringer upp och får genast världens puls – det som inte dödar sägs stärka. Vi får hoppas på det. Efter ett tag tar vi till höger och är på kända marker – John Bauerleden med dess osvikliga trollstämning.

Men vad nu! Vi är redan tillbaka vid parkeringen. Fötterna har inte fått nog så vi ta en extra sväng i naturreservatet runt IKHP-stugan. Så kul med folk som tar vara på denna idyll för både motion och picknick med storslagna vyer över Vättern!

Spegelblankt.


Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Parkeringen vid IKHP-stugan utanför Huskvarna.

Längd: Cirka 7 kilometer
Höjdmeter: Uppskattningsvis drygt +/- 300 meter  Det är rejält kuperat.
Tid: Runt 2,5 timmar.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc. 

Tips1: Gå Brunstorpsleden medurs. Vi gick moturs och fick därför en rejält brant och smal stig vid nedstigningen från Huskvarnaberget till Brunstorps gård. Det är troligen enklare att göra tvärtom.
Tips2: Den som vill ha en lite kortare vandring kan parkera nära Brunstorps gård och enbart gå Brunstorpsledens rundslinga. Då blir vandringen runt 4 kilometer.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.