Exklusiv vandring från Valldemossa

Häpnadsväckande och nära Valldemossa. Vandringen till Mirador de ses Puntes bjuder på några av Mallorcas i särklass finaste vyer.
Det krävs tillstånd för att kunna göra denna vandring till den dramatiska utsiktsplatsen Mirador de Ses Puntes. Belöningen för detta lilla omak är några av Mallorcas i särklass finaste vyer.
Exklusiviteten består i att endast en begränsad skara besökare släpps in i området varje dag. Så vitt vi vet får endast 20 personer stå där uppe och betrakta några av Mallorcas absolut finaste utsikter. Även under högsäsong! Låt mig nämna några av höjdpunkterna: Foradada-klippan (inklusive hålet), de högsta Tramuntana-bergen som Puig Major och Massanella, Ärkehertigens hus (även känt som Michael Douglas hus), Palmakatedralen och givetvis den dramatiska klippkusten och Medelhavet.
Omaket består av ett telefonsamtal eller mejl i förväg för att be om tillstånd. Det gjorde vi dagen innan och turligt nog fick vi det. Nu kan upptäcktsfärden inledas.
Vaktkuren
Från Valldemossas turistbyrå viker vi av till vänster vid Carrer de Na Mas och tar oss uppför stentrapporna med cypresser bredvid. Vänster igen och direkt till höger. Åter höger vid Carrer des Oliveres. En fink sitter i ett träd med gula blad och sjunger emellanåt. Men vad är det för träd? Jag hejdar en spansk herre med snälla ögon och undrar. Han skakar på huvudet, det vet han inte. Men titta där på andra sidan gatan, säger han. Visst är dessa olivträd stiliga! De är flera hundra år gamla!
Ögonblickligen förenas vi i ett tyst samförstånd i gränslös respekt för dessa urgamla vittnen av vår civilisation. Tänk vad mycket olivträden har fått se, och stå ut med.
Den steniga uppåtgående stigen flankeras av det typiskt höga mallorkinska gräset, càrritx. Framme vid vaktkuren till Muntanya del Voltor. Det är detta nålsöga som måste passeras, för att kunna fortsätta vandringen. Grinden är emellertid varken bemannad eller låst. Vad ska vi göra? Vi har tillstånd så vi går in.
Muntanya del Voltor betyder gamarnas berg på spanska, så det låter rätt löftesrikt för oss som lider av fascination för dessa väldiga rovfåglar. För tillfället syns bara en rovfågel i skyn, en lågt flygande röd glada. I övrigt är det vi och en vidsträckt stenekskog. Efter några minuter på den uppåtgående steniga stigen överraskas vi av en människa. Och två väluppfostrade hundar bredvid. Mannen är i färd med att fälla ett träd som hotar ramla ner över stigen. Han verkar lika överraskad som vi.
– Har ni tillstånd att vara här?
Nadal, som denne solbrände man heter, är inte på något vis otrevlig. Han undrar bara.
– Ja, det har vi.
– Vad heter ni?
Vi säger och han nickar igenkännande. Han måste ha ögnat igenom listan med dagens alla tillstånd. Vi får fortsätta.
Exklusiv konsert
Följer skylten mot Pla de Pout och njuter inte bara av “skogsbad” med alla stenekar runtom. Skogen myllrar av småfåglar. Fåglarna håller en exklusiv morgonkonsert bara för oss – någon annan syns inte till. På avstånd hörs en kråka, sång är nog inte dess främsta förtjänst. Vid en glipa i skogen skymtas Valldemossa-dalen i riktning mot Palma. Även här ute i ödsligheten finns det gott om tecken på tidigare civilisation. Ett exempel är gränsmurar, där vi går och följer skylten mot Coll de Son Gallard. Och där ruiner efter något som bör vara en gammal kolmila. Bara några stenar därifrån en grund till ett gammalt stenhus med en vattenkälla bredvid. Vi följer skylten mot Mirador de ses Puntes.
Mirador de ses Puntes
Ännu en glipa i skogen lockar oss till några meters avstickare över rosmarin-klädda stenar för en dramatisk utsikt över havet, klippkusten och de omgivande klipporna. Fortsätter uppåt och får snart nyfikna ögon tittande på oss uppifrån en klippa. Två getter.
Här och var glimtar storslagen utsikt från vandringsvägen. Förresten så kan man undra vad vägen bör heta. Rimligen användes den av Ärkehertigen, vars gamla ägor vi begagnar. Den hör ihop med Ärkehertigens väg, som vederbörande lät bygga för att kunna åse sina ägor ridandes till häst. Men formellt heter den väl näppeligen Ärkehertigens väg?
Utsikten blir allt mer öppen och blottar såväl dalens odlingar som havet. Vid stigen passeras ännu ett stenigt vittnesbörd från det förgångna – en slags ugn – för matlagning?
Framme vid utsiktspunkten Mirador de Ses Puntes kommer ännu en generös belöning för det lilla omaket vi hade för att få tillståndet. Panoramat är vidöppet mot klippkusten och det oändliga, outgrundliga havet. Vi slår oss ner på en låg mur på behörigt avstånd till det raka stupet och dukar fram äpplen, nötter, mörk choklad och kaffe. Här högt upp på det så kallade gamarnas berg verkar gamarna inte särskilt kallade denna dag. I stället är skyn mättad av ett tiotal måsfåglar – först i ögonhöjd och snart ändå högre. Och så en flock kråkor. Långt ner i havet en båt. Och på land känner vi igen klostret Ermita de la Trinitat.
Caseta des Refugi
Nu mot Caseta des Refugi, Ärkehertigens jaktstuga. Redan vägen dit är svindlande vacker med utsikt mot hav och klippkusten. Något skyddsräcke finns inte längs denna breda stig så vi håller oss på betryggande avstånd från kanten. Stigen fortsätter inåt land genom stenekskog och uppåt, förbi en tall med en så kallad häxkvast. En stund senare står vi vid en utsiktsplats där Ärkehertigen gränsle över sin häst kunde titta på sitt vita hus långt ner, bara en vindpust från havet. Undrar vad han hade tyckt om att hans hus köptes av Michael Douglas. Också Foradada-klippan och hotell Continental syns.
Vandringen fortsätter förbi bergstoppen Talaia Vella med en del lavklädda stenekar bredvid. Foradada-klippan visar sig i all sin härlighet, inklusive hålet längst ut till vänster. På andra sidan skymtar Palmabukten och Palmakatedralen. Några steg till uppåt och vi är framme vid Ärkehertigens jaktstuga och avnjuter en närmare 360-gradig utsikt. Här blir det storslagna vyer över Tramuntana-bergen med Puig Major i topp, havet och Palmabukten. Ändå finns mer att se: Cala Deia, Deia, Port de Soller och fyren. Massanella och den svindlande kammen på Ärkehertigens väg (Cami de s’Arxiduc). Mirador de Ses Puntes har något bättre havsutsikt medan jaktstugan ger bättre överblick över Tramuntanabergen. En träbänk inbjuder till vila, picknick och kanske kontemplation.
Rundvandring
Rundvandringen fortsätter ner för en gruslagd stig med blick över den uppemot tvåhundra meter höga klippan nedför Ärkehertigens väg. Hjärtat slår ett extra slag vid denna mäktiga syn. En skylt mot Valldemossa och en mot Cami de s’Arxiduc och Deia – för den som önskar en längre vandring. Men vi fortsätter vår rundtur neråt genom stenekskogen i dalgången. Nu är vi tillbaka vid husgrunden och källan och går samma stig igen ända till vaktkuren. Där träffar vi på Nadal igen, en hängiven klättrare som älskar naturen och jobbar åt gården som äger området. Han berättar att restaureringen av området började för sju år sedan. Han visar bilder på före och efter. Skillnaden är påtaglig. Den som vill kan stödja gården genom att köpa deras olivolja och marmelad.
Hit kommer vi gärna tillbaka och kanske vandrar vidare mot Ärkehertigens väg och Deia!
Vandringsfakta
Start- och slutpunkt: Turistinformationen i Valldemossa.
Längd: Cirka 8 kilometer
Höjdmeter: Uppskattningsvis +/-600 meter
Tid: Runt 3 timmar.
Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc. Observera att det är en del felregistreringar de första 2 kilometerna på kartan.
Obs: Du behöver ansöka om tillstånd i förväg för att vandra i området. Information kring hur du gör det hittar du på Muntanya del Voltors hemsida.
Tips: Till Valldemossa går det bra att ta sig med buss från Palma. Information om tider och priser hittar du på Tib:s hemsida.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
















