Besök Kulturen i Lund

På Kulturen i Lund kan du med alla sinnen förnimma hur det var att leva förr i tiden i framförallt Skåne. Genom både autentiska, välbevarade hus och återskapade tidstypiska inomhusmiljöer. Tillsammans med tidstrogna bondgårdar och idylliska grönområden utgör museets tidsmaskin en viktig påminnelse om våra rötter. Men Kulturen i Lund fungerar även som en tankeväckande utgångspunkt för vår nu- och framtid.

 

Lund – en världsstad i miniatyr

Som alla känner till, även jag, är Lund ingen riktig storstad; den kommer först på elfte plats bland tätorterna i Sverige med dess runt hundratusen invånare. Men den har världsstadskvalitéer som jag lägger märke till som dagsbesökare i centrala Lund.

Området är förvisso relativt litet, men därför överskådligt och det bågnar av butiker, kaféer, restauranger och inte minst – min käpphäst – bagerier som utstrålar pretentioner och anspråk på excellens.

 

Laddar upp med bakverk

Vi köper en köpenhamnare och en pain au chocolat och sätter oss på en bänk utanför Domkyrkan med några närgångna och allt modigare kajor bakom. Med detta bränsle har vi all erforderlig energi för dagens museibesök. På vägen hinner vi även sticka in huvudet i domkyrkan, vars utsmyckningar vid altaret skimrar beundransvärt.

 

Kulturen i Lund

Redan vid entrén till Vita huset, Kulturen i Lunds huvudbyggnad som huserar diverse utställningar, möts vi av en för oss svenskar klassisk blinkning till det förgångna: Runstenar.

 

Det svunna lantliga Sverige

Tidsresan till det svunna lantliga Sverige, med betoning på södra landsändan, inleder vi i det södra området med prästgården, smedjan och träden.

Skolmästarens trädgård är en avkopplande plats med kryddväxter som gurkört och trollrudbeckia, men också persikoträd av arten Riga samt olika slags ärtor som yngre skolbarn planterat. En radda gammaldags trädgårdsväxter utmed trädgården sörjer för en nostalgitripp för trädgårdsintresserade, och gången med spaljerade äppelträd intill skulle vi gärna vilja se under blomningens tid!

Förbi smedjan, vars skånska rötter kan spåras till början av 1700-talet. Smederna bistod bönderna med allt som hade med järn att göra – och drog dessutom ut tänder. Eller hur, Emil i Lönneberga?

 

Västra Vrams prästbostad

I ursprungligen Västra Vrams knuttimrade prästbostad med halmtak från 1750 beundrar vi väggmålningen på en timmervägg vid klavikorden. Föremålen i bostaden anstår prästen Johan Bolmstedts upphöjda maktposition och säger givetvis åtskilligt om tidsandan.

 

Urnäsboden

En tunnel till tidsmaskinen utmynnar i en stillsam småort där näktergalen alltid sjunger, dammen med röda näckrosor speglar och taken är låga. Alltså akta huvudet, inte minst i 1700-talets Urnäsboden.

Förbi Bosebo kyrka med intilliggande gravstenar och ett lusthus från 1800-talet där tiden frusit fast uppdukat för ett kafferep med finporslin på vit duk.

 

Måketorpsboden

På småländska Måketorpsboden förvarades på 1800-talet skörd, husgeråd med mera och inne här märker man vargens betydelse på bland annat kusliga ylanden i öronen och vargskinn i ögonen. Är man allt för blödig kan man få ståpäls, inte minst tassande på brädgolvet på bodens översta våning, med ojämna och måttligt hyvlade bräder och glipor.

 

Anderssons arbetarbostad

Välkommen in till familjen Anderssons arbetarbostad anno 1930! Blicken sveper över dåtidens banbrytande moderniteter som elektricitet, rinnande vatten i vasken, radio, strykjärn, Husqvarna symaskin, järnspis och en värmekamin. På gården finns ett dass för trängande behov.

 

Onsjöstugan och Blekingegården

Inne i 1850-talets Onsjöstuga från Jonstorp är det uppdukat med tidstypisk måltid – kålgryta och bröd. Inne i Blekingegården med grästak och en rejäl skorsten från 1810 hittar vi både spinnrock och vävstol. För mathållningen står tunnor med saltat fläsk och sill. I vardagsrummet en smörkärna, gott om mat och en väl tilltagen spis, varav en ämnad för bakning. För att inte damma ner i boningshuset ägnade man sig åt siktning och krossning i ett separat utrymme.

 

Tankeväckande

För oss utgör dessa tidstrogna bondgårdar och idylliska grönområden inte bara en angelägen påminnelse om våra rötter, utan även en tankeväckande utgångspunkt för vår nu- och framtid. Måhända är det förgångnas umbäranden inte direkt eftersträvansvärda, men hur meningsfullt är vår oreflekterade jakt på ökat välstånd?

 

Vår urbana dåtid

Här botaniserar vi bland Wahlbomska huset från slutet av 1700-talet, vars fasad är i korsvirke med tegel- och putsfyllningar, och Schlyterska huset från 1858 och tillhörande Halmstadtornet från 1913.

 

Thomanderska huset

Särskilt imponerar Thomanderska huset från 1814, som ger prov på 1800-talets klassicism, med korsvirkeskonstruktion och gråputsade fasader och ett skifferklätt sadeltak. Kött, blänkande mahognybord, gyllene urverk, ett omfångsrikt bibliotek och smäktande pianomusik i sällskapsrummet skvallrar om en familj från högre stånd.

 

Eldorado för nyfikna

Kulturen i Lund är sannerligen en plats för kunskapsinhämtning för alla åldrar. Här finns en mängd permanenta och tillfälliga utställningar att besöka och begrunda, liksom platser för återhämtning och energiladdning, såväl utom- som inomhus – kafé, restaurang, picknickbord, fikarum.

Därmed är Kulturen i Lund en plats att besöka och återbesöka. Vi kommer gärna tillbaka.

---

Fler bilder från Kulturen i Lund

---

Text: Eyal
Bild: Kerstin

---