På stadsrundtur i överraskande Lübeck

Lübeck har mycket mer att bjuda på än det populära landmärket Holstentor. Det gäller att spana bakom husfasaderna.

 

Få städer bjuder på så spännande stilblandning som Lübeck. Men för att upptäcka stadens dolda hemligheter måste man bokstavligen spana bakom husfasaderna. Häng med på vår rundtur till Lübecks byliknande kvarter och deras hemlighetsfulla innergårdar.


Du hittar en digital karta över vandringen på vår profil på appen Wikiloc.


Start vid Niederegger

Det är en solig vårdag och alldeles lagom varmt för en stadsrundtur. Alltså är vi inte helt ensamma. Här i hjärtat av Lübecks gamla stad ligger Niederegger, som inte bara är ett kafé och en välsorterad marsipanbutik med egen tillverkning, utan en institution som turisterna vallfärdar till i en ständig ström. Så räkna med trängsel och andra avigsidor som hör till när ett ärorikt konditori har etablerat sig som turistmål. Utanför kaféet startar och avslutar vi vår rundvandring. De finaste och mest överraskande upplevelserna har vi framför oss, bortom dessa gågator bräddfyllda med turister, uteserveringar och butiker.

Niedereggers klassiska marsipannöttårta.

 

Buddenbrookhuset

Någonstans tar trängseln slut. Vi andas ut och tar en vänstersväng till Santa Mariakyrkan och Buddenbrookhuset, namngett efter en roman av Thomas Mann, en av Lübecks kändaste profiler.

Ofrånkomligen märker man den saliga stilblandning Lübeck består av. Från gotik och renässans till barock och klassiska korsvirkeshus. Man kan förstås undra hur det kommer sig. Svaret är att Lübeck är gammal som gatan och grundades redan runt år 800. Husen och kvarteren kom i omgångar och vittnar om epokernas olika byggstilar.

Är man observant kommer man även att reflektera över att på sina håll tar nya byggnader plats intill betydligt äldre hus. Varför försvann de gamla byggnaderna? Svar: Lübeck bombades 1942 av de allierade, en del hus klarade sig oanfrätta, andra förstördes och ersattes så småningom av nya.

Sjudande liv på uteserveringarna, här nära S:t Mariakyrkan.

Salig och samtidigt tilltalande blandning av olika byggnadsstilar kännetecknar Lübeck.

 

Schabbelhaus

Detta historiska och anrika hus och restaurang på Mengstraße 48-50 ger ett smakprov av 1700-talets renässansarkitektur.

Fram till vattnet och tittar på båtarna, varav en del utflyktsbåtar fullastade med besökare. Och så är vi snart bland husen igen. Vi går in i gränden Große Kiesau, vars hus excellerar i blandning mellan gammalt och nytt, till och med i samma huskropp!

Große Kiesau, en av många sevärda små gator.

 

Dolda innergårdar

Rätt som det är står vi inför en gåta, en ingång “smal som en likkista” som man säger här i Lübeck och där man måste krumma sig för att passera. Dessa mystiska “hål i väggen” utgör ingångarna till små gränder och innergårdar med medeltidens fattigmansbostäder. Dessa nödtorftiga, små bostäder utan några tvättfaciliteter uppfördes i anslutning till de väl bemedlades imposanta bostäder.

Man får gå in i dessa innergårdar, givetvis utan att störa invånarna. Vi viskar och smyger. Stannar till vid ingången där vi har uppsikt över innergården. Den är så liten. Ett par kafébord och ett par stolar vid dörren, sedan tar platsen slut. Men det är lugnt. Så nära stadens puls och ändå så lugnt. Tänk att dessa en gång nödtorftiga medeltida bostäder blivit så populära!

Eyal står vid ingången till en av stadens många halvhemliga små gränder.

En av Lübecks många charmiga innergårdar.

 

Lübeck i siffror

Här får du dig lite siffror till livs, om du gillar sådant. Lübeck har fem kyrkor, sju kyrktorn (kyrkmännens och köpmännens kyrkor har vardera två kyrktorn) och två stadsportar, varav den kändaste, där alla tar selfies, heter Holstentor och består av två runda sammanbyggda torn.

Men nu passerar vi Sankt Jakobkyrkan och Heliga anden hospice. Förbi stadens andra kvarvarande stadsport vid Hansamuseet, som berättar om stadens glansdagar som handelsstad. Även om du inte besöker museet kan du beundra utsikten över Travefloden från terrassen utanför museet eller ta en paus på uteserveringen.

Heliga anden hospice.

 

Willy Brandts hus

Den tyska förbundskanslern Willy Brandt bodde i staden. Men ska vi verkligen gå in i ett museum om honom bara för att det är fritt inträde?

Vi sticker in huvudet i receptionen och ser antagligen ut som vandrande frågetecken. Mer verkar inte behövas för receptionisten Anne att komma i gång, undra vad vi vill, vilka vi är och hur hon skulle kunna stå till tjänst. Rustade med insidertips om väl dolda innergårdar och spännande kvarter ger vi ändå museet en chans. Det är lugnt, snyggt och informativt om statsmannen Willy Brandts liv och gärning. Även här är innergården som en liten oas mitt i staden; grönt, blomnande kaprifol och koltrastens skönsång.

Väl där i trädgården syns ingången till Günter Grass-Haus, en annan av stadens kändisar. Tydligen var statsmannen och författaren vänner. Vägen ut från Willy Brandts hus går förbi en annan innergård och en annan trevlig överraskning: ett betongblock från Berlinmuren.

Vielen Dank, Anne!

 

Füchtingshof

På Annes inrådan letar vi härnäst efter en av Lübecks hemlighetsfulla innergårdar, Füchtingshof på Glockengießerstrasse. Byggnaden, som vi äntrar försiktigt tassande och viskande genom en för tillfället olåst port, är uppförd på 1600-talet och namngiven efter handelsmannen Johann Füchting. Tiden här har stannat till för fyra sekler och stämningen är rofylld intill sakral.

Även fortsättningen på innergårdarna Glandorps Hof och Glandorps Gang andas svunnen tid. De tidstrogna renoveringarna i Lübeck har ofta finansierats frikostigt av olika stiftelser.

Fridfull stämning på innergården Füchtingshof på Glockengießerstrasse.

Så kan det också se ut bakom fasaden på en innergård.

 

Rosengarten

Gott om trevliga vackra gamla hus i blandad stil i detta kvarter. Och i nästa kvarter hänger folk tvätt på gatan intill floden. Varför gör de på detta vis? Det vete fåglarna.

Här vimlar det av alternativa butiker med bohemisk air. Emellanåt öppnar sig en likkistbred gränd som utmynnar i ett alldeles eget litet mikrokosmos att utforska på egen risk och under största möjliga tystnad.

Ännu fler alternativa butiker – och flera flanörer – på Hüxstraße. Vi traskar vidare och passerar synagogan, en av Tysklands få som överlevde nazismen och den enda i Schleswig-Holsteins som i dag används för gudstjänster. Synagogan byggdes 1880 och renoverades 2020.

I brist på källare kan tvätten hängas nästan var som helst.

 

Altstadtbad Krähenteich

Överraskningarnas tid ännu inte är förbi. Efter en vänstersväng in på en gata med korsvirkeshus står vi öga mot öga med en skylt. Altstadtbad Krähenteich står på skylten. Vi skakar vantroget på huvudet, en badplats mitt i den gamla staden?

Vid entrén stöter vi på en dam som håller på och ger order till flyttkarlar med en soffa. Uppenbarligen har hon något att säga till om.
– Staden ville sälja det här för att bygga lägenheter, men vår förening räddade badet!
Hennes stolthet är begriplig. Viljan att behålla badet likaså. Floden rinner alldeles invid och ser lika rofylld som inbjudande ut. Nästa gång tar jag med badbyxorna.

Tänk att staden rymmer även detta mikrokosmos!

Altstadtbad Krähenteich mitt i Lübeck har fått leva vidare tack vare en ideell förening som fortfarande driver badet.

 

“Byn mitt i stan”

Även domkyrkan är granne med floden. Den har ingen badförening, men två stiliga torn. Kvarteret består av låga boningshus med putsade fasader och ett flertal innergårdar alldeles intill floden. Hängande tvätt fladdrar lite i vinden och grannskapet sitter vid picknickbord och umgås med klirrande glas och bestick. Någon ligger i en hängmatta. Floden är en vindpust bort. Är detta Bullerbyn i Lübecks egen tappning?

Nu ser jag en tvätthängerska och tar henne på bar gärning. Har du något emot en pratstund?
– Inte alls.
Varför gör ni på detta viset, hänger tvätt vid floden?
– På grund av översvämningarna har vi ingen källare där vi kan hänga tvätt. Därför har vi fått tillåtelse att hänga vår tvätt här.
Hur är att bo här?
– Det är som att bo i en by mitt i staden. Alla kanske inte gillar alla, men vi håller ihop, vi ställer upp för varandra, passar varandras hus och bilar när någon är bortrest, i fall det blir översvämning. Det är härligt att bo här. Nära både naturen och staden. Med cykeln går det fort att nå överallt. Det passar kanske inte alla att bo så nära sina grannar, men jag trivs här.

Här hängs tvätten längs floden i vanlig ordning.

Invånarna i ”byn mitt i stan” tycks ha det trevligt tillsammans.

 

Holstentor

Framme vid ikoniska stadsmursporten Holstentor är stämningen helt annan med alla turister. På kajen intill ligger proppfulla uteserveringar som spön i backen; folk trivs, skrattar, gestikulerar.

Snart är vi tillbaka vid konditoriet Niederegger där denna för oss överraskande stadsrundvandring startade. Lübeck är en stad som ger mersmak. Aufwiedersehen!

Sjudande liv längs kajen vid saltmagasinen. Holstentor skymtar bakom.

 

Epilog: Middag på Schiffergesellschaft

Vad passar två hungriga själar bäst efter en rejäl stadstur? En rejäl måltid med traditionella tyska rätter på en stämningsfull krog. Schiffergesellschaft svarar upp mot dessa förväntningar och levererar både hög kvalitet – och dito priser. Schnitzeln är bland de största och smakrikaste vi har ätit. Och även den helstekta spättan var suverän och enorm.

Tiden tycks ha stannat upp på stimmiga krogen Schiffergesellschaft.

En schnitzel som kan mätta en armé.


Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Gatan utanför Niedereggers kafé och butik mitt i stan.
Längd: Runt 7 kilometer
Höjdskillnader: Begränsade (förmodligen fel i wikiloc)
Tid: Runt 2 timmar.

Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc.

Saltmagasinen vid floden Trave.

Några av stadens vackra gamla hus.

Konstutställning i den annorlunda kyrkan S:t Petri.


Text: Eyal
Bild: Kerstin