Vandra till Chamanna Segantini för stenbockarna

 

Uppenbarligen är vi beredda att gå hur långt som helst för att spana efter stenbockar. En av Engadins största stenbockskolonier sägs hålla till i bergen vid alphyddan Chamanna Segantini på 2 731 meters höjd ovanför Pontresina. Förväntningsfulla beger vi oss ut på ett äventyr på höga höjder. Så blev det också. Ett äventyr.

 

Start i Muottas Muragl

Oväntade händelser inträffar. Frågan är hur man tar det när planen spricker. Men först måste vi skynda oss. För vi har just kollat det viktigaste innan man beger sig ut på en högalplin vandring: väderprognosen. Vädergudarna är på vår sida, för enligt den pinfärskaste prognosen ska uppehållsväder råda åtminstone fram till lunch. Det är morgon och vandringen är på tre timmar. Alltså ut med det snaraste!

 

Natur pur

Vi startar på toppstationen av berget Muottas Muragl på 2 456 meters höjd och följer en tydligt markerad stig. Du kan ladda ner den digitala karta vi spelat in på vår profil i appen Wikiloc.

Framför och runt oss är det gott om småfåglar: svart rödstjärt, stenskvätta, alpjärnsparv, alpkajor och tornfalk. Nerifrån hörs dån av strömt smältvatten från en bäck. Några andra människor syns inte någonstans. Bara vi och enorma berg, vars toppar inte syns för molnen rör sig allt närmare och skymmer sikten. Vandringen skulle bjuda på öppna och spektakulära vyer åt flera håll, men just nu smalnar sikten och det lilla som vi fortfarande förmår se är stenarna med limefärgad lav. Ändå håller vi humöret uppe, det är ju uppehållsväder. Precis som utlovat.

Vi passerar en smal träbro över bäcken och anar på lutningen att dagens stigning på runt 400 höjdmeter nu ska börja. Allt går alltså som förväntat. Sikten är nästan obefintlig för alla moln. Visst vilar något trolskt över naturen. Vi flämtar under uppstigningen, luften är tunn, men visst går det bra.

 

Vädret blir oväder

Snöblandat regn faller ner. Lite försiktigt till en början, kanske prövande. Snart blir det ymnigare. Stigen är smal och lätt att följa; den går upp i serpentiner. Ändå dyker en tanke upp: är det vi håller på med farligt? Är vi vanvettiga som vandrar i en högalpin omgivning i ett oväder bara för att vi älskar att vandra och spana stenbockar? Eller så är det precis tvärtom, att hängivenheten är ett sundhetstecken och allt annat är galet.

Frågan förblir obesvarad. För nu försämras läget radikalt. Den tydliga stigen är slut och det som följer är huller om buller av stenar. I princip är sträckan väl märkt med målade röda-vita streck på stenar. Men vid det här laget ligger ett allt tjockare snötäcke över alla stenar.  Vad ska vi göra?

 

Chamanna Segantini

Halmstrået vi griper efter är ett, än så länge, synligt fotspår. Ett tecken på att någon har gått här för en stund sedan, någon som förhoppningsvis känner till vägen väl. Vi måste skynda oss innan fotspåren snöar igen. Vårt väl och ve hänger på en tämligen skör tråd. Det vet vi, därför går vår mentala försvarsmekanism på högvarv, koncentrationen är total.

Efter en kvarts ovisshet dyker en byggnad upp framför näsan: Chamanna Segantini. Vi är framme vid alphyddan vi har satt som mål.

Den här hyddan brukar vara bara öppen vid bra väder. Dagens väder är inte bra. Ändå är hyddan öppen. Varför? För att ännu en person gick bet på väderprognosen: alphyddans värd, Anselm Tscharner. Det var hans fotspår vi förtvivlat noga nyss följde.

Anselm måste ha gått en bra bit före oss, för inne i hyddan dansar elden i kaminen och det är varmt och skönt. Dessvärre kan vi inte beställa något, för här kan man bara betala med kontanter.

Vi frågar Anselm om det finns någon chans att se några stenbockar någonstans?
Han skrattar:
– I det här vädret? Bara träskulpturer av stenbockar!

Vilken är den säkraste vägen tillbaka?
– Säkrast är om ni tar samma väg tillbaka, säger han.

Vi tar det lugnt och försiktigt och kommer oskadda tillbaka till Muottas Muragl.

Några stenbockar har vi inte sett, men vi har upplevt – och överlevt – ett äventyr på hög höjd! Något att berätta för barnbarnen en dag, som vi brukar säga. Vi får helt enkelt göra om den här vandringen. Och ha med oss kontanter.

Och du, lycka till med vädret!

---

Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Hotellet vid Muottas Muragl
Längd: Drygt 3,5 kilometer enkel väg, dvs 7 kilometer totalt
Höjdmeter: Cirka +/- 500 meter.
Tid: Drygt 2 timmar i rörelse.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc. (Visar enkel väg)

Tips: Vi hade tänkt att gå från Muottas Muragl via Chamanna Segantini till Alp Languard. Därifrån sedan stollift ner till Pontresina. I området ska det finnas goda möjligheter att se stenbockar. Vandringen är också en panoramavandring med mestadels öppet landskap med fina vyer över omgivande berg och dalar.

---

Text: Eyal
Bild: Kerstin

---