Möte med Stefan på Alpkäserei Stäfeli

Eyal skålar i ”alpkaffe” med Stefan på Alpkäserei Stäfeli utanför Engelberg.

Stefans alpysteri utanför Engelberg är omgivet av höga berg, frodiga ängar och en uppsjö av mindre vattenfall som mynnar ut i en ravin. Vi samtalar på en bänk utomhus med detta sagolandskap runt oss.

Kling, klingar, kling

Ingen kommer och öppnar dörren i alpysteriets lilla ostbutik. Återigen klingar vi enligt instruktionerna med koskällan. Sedan ger vi upp.

Några steg bort finns ett litet utrymme där getter mjölkas. Utrymmet är öppet och har ingen dörr, men är helt tomt. Nästa dörr är inglasad på övre halvan. Inne rör sig någon.  Efter ett par knackningar öppnar en kvinna, Ruth. Hon hör vårt ärende och går efter sin man, Stefan. Båda verkar vara godmodiga. Stefan, Kerstin och jag slår oss ner på en bänk invid ett bastant bord under ett tak utomhus.
– Kan jag bjuda på alpkaffe? undrar Stefan. Det är med snaps, tillägger han och det glimtar till i ögonen.
Det är väl oartigt att tacka nej, eller hur?

Ut kommer han med tre glas med förvånansvärt ljus dryck för att vara kaffe. Vi skålar i alpkaffet, varpå en mysig och informell stämning sprider sig över bordet. Denna välsmakande brygd påminner visst om kaffe och innehåller definitivt spår av starksprit.

Då hans engelska är ringrostig underhåller vi oss på tyska.

Är ditt alpysteri ett familjeföretag?
– Ja, i tredje generationen! Jag har haft det i 35 år.

Varför ska folk komma ända från Sverige hit?
– För att det är så vackert här! Titta här omkring, säger han och sveper med handen över landskapet. Och hos oss kan du ta en paus, äta något i restaurangen och köpa en alpost med unik smak. Våra getter och kor äter de godaste blommorna här ute på ängarna. Det är klart att det ger en helt annan smak!

Vilken ost är din favorit?
– Den vanliga alposten. Men det finns flera sorter. Vi har till exempel en alpost med vilda kryddor eller en med gräslök. Det är gräslök som växer vilt här uppe, säger han och pekar uppåt.

Hur lönsamt är ysteriet?
– Det är svårt att tjäna pengar. När vi har stängt på vintern jobbar jag på skidområdets räddningstjänst för att få det att gå runt.

Att jobba här är ett hårt jobb och långa dagar. Sommarsäsongen är 110 dagar och då måste jag jobba varje dag. Jag stiger upp kvart över fyra för den första mjölkningen och är inte klar med jobbet förrän efter kvällsmjölkningen halv åtta.

Så varför gör du det?
Han tar i från tårna:
– För att här är jag min egen chef!

Vad är drivkraften?
– Att hålla landskapet öppet. Det är inte så enkelt, för att de invasiva växterna kan breda ut sig och ta över. Tänk hur det skulle se ut då! Men mina getter och kor vill inte äta dem. Jag måste själv slå dem – varje år.

Framme vid Alpkäserei Stäfeli.

På Stäfeli finns både ett ysteri och en bergsrestaurang i det sagolika landskapet.

Stefan på Alpkäserei Stäfeli och en rejäl bit alpost.

Läs mer

– Du hittar inlägg från alla våra upptäcktsfärder i Schweiz här.

– Våra tips för vandring i Schweiz hittar du här.

Text: Eyal
Bild: Kerstin