Besök skördefesten La Bénichon de Bulle
Bénichon de Bulle är en fest för smaklökarna och ett kul sätt att bekanta sig med de lokala mattraditionerna.
Bénichon de Bulle är en fest för smaklökarna och ett kul sätt att bekanta sig med de lokala mattraditionerna i trevliga schweiziska staden Bulle. Vi hade turen att även bekanta oss med några schweizare. Så skördefesten blev en lika gastronomisk-kulturell som social upplevelse.
Oväntat socialt
Festivalstämning råder på gågatorna i de äldre delarna av stan i den lilla fransktalande schweiziska staden Bulle. Det känns som om inte en kotte är kvar hemma, alla är ute, går eller sitter på någon av de många och välbesökta uteserveringarna. Det skrattas, det äts, dricks och det dansas till traditionell musik i folkdräkter.
En folkfest, tänker vi – och vi är inne på rätt spår.
Vår ciceron är Stéphanie Kaniama på Bulles turistbyrå. Oväntat erbjuder hon sig att följa med och guida oss runt. Med sig har hon ”halva släkten” – sonen Leon, systern Valery Hayoz med partnern Fabio Mostardi. Enormt kul för det ger besöket en social dimension.
Feststämning i schweiziska staden Bulle.
La Bénichon de Bulle
Denna skördefest har firats i flera hundra år, berättar Stéphanie. Först med kyrklig prägel och sedermera mycket mer folkligt – vilket vi redan har noterat. En fest i samband med skörden och kornas återkomst från bergen.
La Bénichon de Bulle har helt enkelt blivit en folklig tradition.
– Det visar hur viktigt jordbruk är i Schweiz. Och det är inte bara mjölk som är i centrum, utan även många andra lokala livsmedel som ost, kött, choklad och mycket mer, säger Stéphanie.
Festlig väggmålning i Bulle.
5 kulinariska upplevelser
Att folk är i rörelse har en enkel förklaring. När man har köpt en biljett till skördefesten ingår fem kulinariska upplevelser, vilka är stationerade på olika ställen i centrala stan. Alltså en upptäcktsfärd i såväl Bulles äldre delar som mattraditioner.
Här kan du följa med till dessa kulinariska upplevelser, en efter en.
Svårt att missa vad som pågår.
1. Cuchaule med Bénichon-senap.
Cuchaule är bröd vars smak påminner lite grann om saffransbullar och även senapen är söt. Och mycket riktigt innehåller brödet saffran, ursprungligen ett sätt att visa sitt välstånd – saffran var dyr redan då.
Hur smakar det?
Som Fabio konstaterar, antingen gillar man denna väldigt speciella smörgås – eller inte alls. Jag gillar brödets konsistens, men föredrar en osötad och rivigare senap. Ändå rätt gott och annorlunda.
En bulle med söt senap – en av festens mest kända inslag.
2. Kålsoppa och lokala charkuterier
På restaurangen Les Halles uteservering vanka kålsoppa följd av diverse charkuterier som korvskivor, skinka och tunga. Allting utsökt!
Dags att förflytta sig till nästa ställe genom den relativt nybyggda gamla stan efter en brand på 1800-talet. Fina väggmålningar pockar på uppmärksamhet på nära håll medan i fjärran tronar regionens stolthet, berget Moléson, på vars frodiga sluttningar Gruyère-korna betar. Och så överallt fullsatta uteserveringar där folk verkar trivas under firandet av denna sorglösa och folkliga tradition.
Undrar vad det säger oss om schweizarnas folksjäl.
Lokala charkuterier. Utsökt!
3. Lamm med tillbehör.
Nu har vi slagit oss ner vid ett långbord inne i Brasserie le Moderne, vars höga tak och ombonade lokal känns trivsam. Vi är redo för nästa kulinariska upplevelse.
Lammstek med gröna bönor, potatismos, kokt päron och rikligt med brunsås. En rejäl och närande portion.
I glaset har vi, precis som våra trevliga bordsgrannar, Rivella, vilken är gjord av vassle. Enligt Wikipedia är vassle “den klara vätskan som avskiljs från mjölkens fasta delar vid osttillverkning. Vasslen består av vatten, vattenlösliga proteiner, mjölksocker (laktos) samt en del mineraler och vitaminer”. Drycken är mycket populär i Schweiz. Den smakar inte ost och är en effektiv törstsläckare.
Lamm är ett givet inslag i Bénichon de Bulle.
Vindlande samtal om Schweiz – och könsroller
Samtalet runt vårt långbord vindlar mellan olika ämnen vars röda tråd är Schweiz. Ett av tipsen är speciellt till dig som är hågad att avkoda regionens hemligheter: besök Musée gruérien i Bulle! Hemligheterna man kan ta del av handlar om mjölken, osten, lokala traditioner och mycket mer.
Ett annat tips är till folk som vi: vandra! I området finns runt 750 kilometer med markerade vandringar, enligt Stéphanie.
Givetvis talar vi om Bénichon-firandet.
– Det är främst för de lokala invånarna, något som avnjutas tillsammans med familjen, säger Stéphanie, som ju är här med åtminstone delar av sin familj. Och med oss förstås.
Stämningen är definitivt familjär. Så nu ska vi tala om det som verkligen betyder något i Gruyère-trakten. Vi ska tala fondue. Ämnet tycks engagera alla vuxna kring bordet. För i det konservativa Schweiz är det tydligen alltjämt kvinnorna som lagar maten. Med ett undantag: fonduen. Men fråga mig inte varför. För när jag ställer frågan får jag idel skratt tillbaka, men inga entydiga svar.
Däremot har alla en åsikt om vilken ost som passar bäst i ostfondue, nämligen Gruyère eller Vacherin. Flera kan enas kring “moitie-moitie”, det vill säga halva av varje. Eller varför inte bara Vacherin? Det blir en krämigare fondue som då passar bättre med potatis än bröd.
Och förresten, vilken gruyère är bäst? Tio månaders lagrade Gruyère! Den har smak, men inte för mycket sälta som vid längre lagring.
Nu kan jag knappt röra på mig efter all mat. Men jag måste. För snart vankas efterrätten. Fast inte här. Utan i ostbutiken. Var redo för en smaksensation!
4. Ostar och maräng med “dubbelgrädde”
Vacherin är len och krämig medan Gruyère är hårdare och smakrikare. Underbart gott – vore konstigt annars med tanke på grannskapet med Gruyères (med s, som kommunen där den världskända osten tillverkas). Men kombinationen maräng och dubbelgrädde (crème double på franska) är sensationellt god. Förväntningarna var lågt ställda, jag är definitivt ingen marängälskare. Dessutom skeptisk till fet mat, dubbelgrädde innehåller generellt minst 45 procent fett, men här i kanton Fribourg är den 50 procentig. Men jag skulle inte vilja gå miste om en enda procent! För när dessa två till synes enkla ingredienser blandas ihop sker en smakexplosion. Marängens torra och lite hårda konsistens möter gräddens alltigenom mjuka dito; även deras olika sötma gifter sig gudomligt.
Tråkigt nog är det omöjligt att hitta denna dubbelgrädde i någon vanlig livsmedelsbutik i Sverige, än så länge. Ett skäl gott nog att åka tillbaka till kanton Fribourg i Schweiz!
Men, vänta vi är inte klara än.
Även ostar har givetvis sin plats under måltiden.
Smaksensationen, maräng med trögflytande, krämig och alldeles underbar dubbelgrädde.
5. Café gourmand och småkakor.
Vi sitter på en stenbänk i en park i utkanten av gamla stan och avnjuter en god espresso med – just det – små kakor (som inte gör så mycket väsen av sig, men som passar bra till kaffet).
Nu är skördefesten slut för vår del. Den blev en lika gastronomisk-kulturell som social upplevelse.
Tack Stéphanie, Valery, Fabio och Leon för trevligt sällskap! Vi kommer tillbaka! Se bara till att det finns tillräckligt med “crème double” i kyldiskarna.
Får det lov att vara några kakor till kaffet?
Läs mer
Du hittar inlägg från våra andra upptäcktsfärder i Schweiz här.
Länkar till alla våra vandringar i Schweiz hittar du här.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
