På upptäcktsfärd på Hallands Väderö

Hallands Väderö i nordvästra Skåne är som ett eget mikrokosmos med spännande djur och natur. Som gjort för en upptäcktsfärd!

 

Länge har vi tänkt besöka Hallands Väderö för att utforska naturen på denna bilfria och vindpinade ö i nordvästra Skåne. Äntligen har vi gjort det – med besked och tillsammans med fågelskådare. 

 

Dålig start

Kerstin vrider på bilnyckeln, bilen startar inte. Proceduren upprepas flera gånger. Klockan är halv fem på morgonen och klockan sex är det samling för gruppen i Torekov. Vi har en dryg timmes körning framför oss. Vi skulle fortfarande kunna hinna. Om bilen startade. Uppenbarligen vill den inte, verkar inte känna igen nyckeln. Vår 20 år gamla bil tål allt sämre morgonens fukt.

Jag slår upp telefonnumret till gruppens ledare och ringer upp. En signal går fram. Jag måste informera om att vi uteblir. Då startar bilen.

 

Det är naturen, dumbom!

Du kan med rätta undra vad vi håller på med. Vad får oss att stiga upp vid fyratiden och bege oss till en vindpinad ö? Ett antal gånger har jag själv undrat. Och varje gång får jag samma svar: Det är djuren och naturen, dumbom!

Ön är nämligen hemvist för en stor koloni knubbsälar liksom många havsfåglar som trivs så bra att de häckar där. Varför trivs de så bra? För att hela ön är naturreservat. De får vara i fred.

Kombinationen av relativt isolerad natur och rikt djurliv känns oemotståndlig för oss. Så när vi fick nys om Kullabygdens ornitologiska förenings (KOF) resa dit slog vi till.

Tanken var att lära oss av naturintresserade fågelskådare. Tid att utforska lilla ön fanns gott om då en övernattning på ett vandrarhem ingick. Dessutom planerades en fågelsafari med båten nu på morgonen.

Planer är en sak, oväder en annan.

Fågelsafarin ställdes in på grund av vindar. Vi får skatta oss lyckliga att inte hela överfarten ställdes in, vilket förekommer.

 

Överfarten

Vindarna var inte något svepskäl. Det blåste så det stänkte in havsvatten. Om man inte ville ramla omkull satt man still i båten. Av alla skakningar var det ingen idé att titta i kikaren efter alla rara fåglar.

Återstod inget annat än att njuta av naturens maktdemonstration och tala med trevliga L bredvid. En stund senare kunde vi pusta ut i Sandhamn.

Bokstavligen omtumlande båtfärd till Hallands Väderö.

 

Första intrycket

Klippor, skär, sjöfåglar och hav så långt ögat når på en tämligen platt ö. Lite Bohuslän över det hela, fast inte på fastlandet. Och varken bilar eller avgaser, bara fågelkvitter.

Intrycket kommer att bestå. Med några få tillägg: ängar och skog.

Äntligen fast mark under fötterna.

 

Skog

Skogen är först ut. Den rymmer Skånes största bergek, gamla ståtliga ekar och många lavar, däribland även rödlistade dito. Någonstans dyker ett träkors upp på den så kallade engelska kyrkogården.

Som alla i gruppen vandrar vi genom den vindskyddande skogen och med blicken sökande efter fåglar. Ett fåtal sångare hörs väl dolda bland löven. Myggen svärmar emot oss med oförställt lidelse.

Här inträffar ett smärre mirakel. Trots myggeländet förenas vi i princip främlingar kring fågelintresse. Med glupande nyfikenhet slukar vi både omgivningen och ledarnas lärda insikter. Bland annat lär vi oss skillnaden mellan härmsångarens och gransångarens läten – lika lätt som att skilja mellan läten av en badanka och ramsan “salt sill”.

Ute ur skogen är myggen som bortblåsta och snart är vi framme vid vandrarhemmet på öns sydsida. Här tar vi en sväng till utedasset och fikar sedan vid ett långbord omgivna av ängar och havet under bar himmel.

Genom skogen till vandrarhemmet.

Även från utedassen kan man lyssna på fåglarna.

 

Ortolansparv

Under eftermiddagens runda lägger vi märke till märkliga harar. De har vita ben: skogsharar. Undrar om Hallands Väderö är skogshararnas sista utpost i Skåne.

Även en stilla promenad vid skogskanten kan ge en ornitologisk hjärtklappning. Alla ögon i kikaren. Någon upptäcker något ovanligt och tiden står stilla. Ortolansparv!

Detta kan man glädja sig länge åt.

I Skåne finns antagligen skogsharen bara på Hallands Väderö. (Haren har bland annat lite vitare ben än fältharen.)

Uppståndelse råder när sällsynta ortolansparven visar sig.

 

Skymning på Hallands Väderö

Suget efter upptäckter är så stark att vilan får anstå. Upp och hoppa på klippor, ända till Kappelhamn och sandstranden Vite sand. En tur vi gör utan gruppen. Då snubblar vi nästan över en flaska, en flaskpost!

Enligt lappen i flaskan slängdes flaskposten i vattnet av en dansk barnfamilj på färjan mellan Frederikshavn och Oslo. Nu håller vi den i handen. Avsändarnas önskemål är ett sms med information om fyndplatsen. Det får de förstås.

Tobisgrisslan och toppskarven hör till arterna av fåglar som kan ses på Hallands Väderö. Vilket ingalunda betyder att alla med lätthet kan se dem. Vilda djur visar inte upp sig på beställning. Då hade vår tillvaro varit betydligt enklare, och tristare.

När gruppen samlas och folk har ställt upp deras tubkikare är vår tid kommen. Generöst nog låter de oss titta på fåglarna. Festligt att tobisgrisslan har röda fötter!

Under kvällsturen råkar vi på en flaskpost i strandkanten.

Fågelskådning i kvällningen.

Vandrarhemmets huvudbyggnad, där det bland annat finns ett kapell.

 

Gryning på Hallands Väderö

Klockan fem noll noll står gruppen samlad vid vandrarhemmet. Morgonstund guld i mund sägs det. Fast just denna morgon är det främst myggen som upplever gyllene tider i och med vårt oväntade besök i skogen. Något kaffe vankas inte, och det är ont om fåglar. Ändå lärorikt. Och någon gång lämnar vi skogen och återvänder till vandrarhemmet för en efterlängtad frukost.

Vi beger oss längs kusten mot Kattegatt. Som bjärt kontrast till gryningsturen i skogen är havet vidöppet. Det är blåsigt, vågigt och myggfritt. Även sinnet är fritt. Känslan är allt kan hända.

Mycket händer medan vi hoppar mellan klippor och öppnar oss mot havet och himlen.

Knubbsälar ligger tätt packade på en ö. Skarvar och trutar syns överallt.

Framme vid norra delen av ön vid ett fågelskyddsområde reser sig hundratals trutar upp från strandängarna och svävar upp. Skådespelet är mäktigt. Snart ser vi varför trutarna har jagat upp sig: två havsörnar.

Triften lyser upp längs vägen mot fyren.

Dramatik i luften när havsörnen drar förbi bland trutarna.

 

Fyren

Efter lunch vid långbordet och städning finns tid för egen tur före återfärden. Det finns ett ställe vi inte hunnit besöka – fyren.

Våren är en fin tid. Mängder av blommande äppelträd och slånbärsbuskar. Styvmorsvioler och andra violer. Rosa trift, gullvivor, orkidéer, mandelblom. Glad, glad, glad.

Det våras även för ormar. Den som korsar vår stig är mjölkchokladbrun med zigzag-mönster på ryggen. Vi råkar även betande kor, hästar och får. Aldrig långtråkigt.

Fyren är vitmålad och fin, precis som en fyr ska vara. Utsikten mot den oändliga horisonten är värt blåsten.

Sedan beger vi oss i maklig takt mot hamnen. Emellanåt stannar vi till, lyssnar på fågelläten, kikar och vinnlägger oss om att praktisera våra nyförvärvade insikter.

Hemfärden är lugn med gott om möjligheter att kika på fåglar vid öar och skär på väg.

Hallands Väderö ger mersmak. Utflykter med Kullabygdens ornitologiska förening likaså.

Tillräckligt varmt för att locka fram huggormen.

Hallands Väderös fina fyr.


Fakta Hallands Väderö

Ta sig hit: Under sommarhalvåret finns båtförbindelse från Torekov och Båstad. Information om tider och priser hittar du hos Väderötrafiken.

Boende: Det finns möjligheter till övernattning vid Skogvaktargården (där vi bodde) och veckovis vid Fyrplatsen. Information och bokning finns på Hallands Väderös hemsida. Det är förbjudet att tälta eller på annat sätt övernatta utomhus på ön.

Restauranger: Finns inga restauranger på ön, däremot en kiosk sommartid.

Vandringsstigar: Gott om markerade vandringsstigar runt ön, såväl med havsutsikt som genom skogen och över betesmarkerna. Vissa enklare än andra.

Tillträde förbjudet: Det finns flera fågelskyddsområden plus ett sälskyddsområde på ön. Skydd för häckande fåglar delar av året och för den stora knubbsälskolonin hela året.

Läs mer: Mer information om Hallands Väderö hittar du här.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.