Vandra Esporles-Banyalbufar – som rundtur!

Rundvandring mellan Esporles och Banyalbufar bjuder på härlig havskänsla, fina vyer över berg och hav samt mallorkinsk landsbygd.

Den här vandringen är till dig som redan gjort klassikern Esporles-Banyalbufar på Mallorca och längtat efter en rundtur tillbaka till Esporles. Nu kommer den! Utöver klassikerns vackra stenekskog och svårslagna final med terrasserade odlingar ända ner till havet, bjuder denna rundvandring på flera glädjeämnen: härlig havskänsla, fina vyer över berg och hav samt närkontakt med den mallorkinska landsbygden. Det bästa av allt, trots svårigheter att hitta vägen ibland och trots några sträckor längs en bilväg så är vandringen antagligen legal.

 

Regelbrott?

Du anar säkert att det någonstans ligger en hund begraven. Helt rätt. För i slutet av en stig, en bra bit efter den sugande uppförsbacken från Port des Canonge, hittar vi en skylt som förbjuder passage på stigen. Då har vi redan gått hela stigen utan ha sett någon förbudsskylt, tvärtom har vi följt en vandringsskylt. Betyder det stigen bara får användas för att gå från ena hållet? Vi överlämnar med varm hand tolkningen till dig.

 

“Klassikern” och Port des Canonge

Sträckan Esporles-Banyalbufar kan inte nog lovordas för dess skönhet, inte minst den storslagna finalen i Banyalbufar. Det har vi skrivit om. Väl i Banyalbufar kan man ta bussen till Palma eller till Esporles, om man har bilen där. Givetvis kan man gå samma sträcka tillbaka. Här väljer vi att fortsätta mot Port des Canonge längs Sa Volta des General, en mycket omtyckt sträcka med vyer både över hav och betagande klippkust. Har vi också skrivit om tidigare. Nu är vi framme i pittoreska hamnen Port des Canonge. Äventyret kan börja.

Havskänsla från terrasserna i Banyalbufar.

Betagande utsikt längs Sa Volta des General på väg mot Port des Canonge.

 

Äventyret

Vi tar farväl av Port de Canonges turkosfärgade hav och beger oss inåt land längs gatan närmast havet för att sedan vika in på byns största gata, Carrer es port D’es Canonge. Det bär obönhörligen uppåt (totalt bara uppemot 500 höjdmeter). Det låter som om tallskogen vid sidan om vägen inhyser en ansenlig mängd vårrusiga småfåglar. Tänk att somliga (djur) blir tilltalade av sol och värme utan att krångla till tillvaron i onödan.

Markeringen vi följer består av två röda ugglor på en stolpe vid bilvägen. Gott så. Men snart ska vi lämna bilvägen. Hur blir det då med markeringen?

Vi försöker att klara oss utan någon markering och följer en skylt mot Son Coll och viker av direkt till vänster på en omärkt stig. Vi hamnar på ett slags stig med tät macchiavegetation (torktåliga växter) och går allt högre och djupare. Efter en stund upphör stigen, om det någonsin varit någon stig. Lyckligtvis hittar vi tillbaka till bilvägen. Nu tar vi det säkra före det osäkra – bilvägen upp.

Halvdana markeringar på väg. Dessvärre ingen större hjälp.

 

Uppstigning med vidunderliga vyer

Bilarna är få och utsikten kan vi inte klaga på. Mellan stenekarna är det gott om överväldigande utsikt över havet och dalen där otaliga får betar under mandel- och olivträd på Richard Bransons stora gods Son Bunyola. Vi kan nästan höra deras bjällror klinga när vi avverkar serpentin efter serpentin. Serpentinerna är murade för att vägen ska hålla.

Vyer över havet och Richard Bransons stora gods Son Bunyola.

Serpentinvägens kurvor tycks aldrig ta slut.

 

En rejäl chock

Några hundra höjdmeter senare genar vi till höger vid en trädstam och fortsätter på bilvägen förbi ett pass. Och där inträffar något som gör oss känslomässigt berörda på ett djupt plan: en markering för en vandringstig till vänster!

Man kan bli chockad för mindre.

Nu kan vi överge bilvägen och vandra på en markerad stig. Lätta till mods går vi omgivna av tallar, stenek och tåliga mallorkinska gräset, càrritx. Stigen är stenig och uppåtgående och snart står vi vid en skogsdunge och får sista skymten av havet och Port de Canonge ner i dalen.

En tydlig markering bjuder in till vandring på stigen…

 

 

Nästa chock

När vi vänder blicken från havet fastnar den på en förbudsskylt, stigen vi har just tillryggalagt är förbjuden att beträda, i varje fall från det hållet. Som tur är har vi ingen avsikt att ta den vägen.

… men i andra änden av stigen väntar en chock. En förbudsskylt som kan tolkas lite hur som helst. Är stigen enkelriktad?

 

Lantligt i kubik

En smal väg leder oss förbi gårdar och öppnar ett fönster mot det mallorkinska landsbygden. Bönderna är ute på sin odlingsmark med gott om oliv- och mandelträd. Många av odlingarna är terrasserade. Betande getter bräker och låter bjällrorna klinga under johannesbrödsträden. Småfåglar vinnlägger sig om att förbli osynliga i buskar och fikonträd, men sjunger gör de. Vi korsar landsvägen och fortsätter ner på en stig längs ännu fler gårdar. Får på stigen! Och de har “svarta glasögon” (svarta ringar runt ögonen).

Vi tittar fåraktigt på fåren och förmår oss till slut att gå vidare. Vänster på nästa stig. Vi måste återigen hejda oss. Vi andas in. Luften känns så varm som en sommarkväll.

Lantliga omgivningar under sista biten mot Esporles.

 

Esporles

Nu skönjer vi Esporles i dalen. Där har solen redan gått ner. Till vänster skymtar på rätt nära håll en spektakulär kam. De kala klipporna skimrar i kvällsljuset. Och längre fram på grusvägen stannar vi till för att beundra en agave på nära håll. Också Esporles är nära, så nära att vi nästan kan nudda hustaken och dess väldiga kyrka. Men vi har en torrent att passera så det blir en omväg. Rätt snart är vi framme i byn.

Innan vi tar bussen tillbaka till Palma gör vi det enda rätta. Kilar in hos grönsakshandlaren och fyller ryggsäcken med allt som går in att inhandla på tio minuter. Nästa buss går inte förrän 90 minuter senare.

Nästan framme i Esporles.

Framme i stan.


Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Busshållplatsen i Esporles.

Längd: Uppskattningsvis runt 25 kilometer
Höjdmeter: En hela massa. Gissningsvis+/- runt 800 meter
Tid: Uppskattningsvis runt 6 timmar.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc. Mellan Esporles och Banyalbufar hittar du här. Och sträckan från Banyalbufar via Port de Canonge tillbaka till Esporles hittar du här. På den senare sträckan är det en del fel vid gps-registrering vilket gör att längd eller höjdmeter från wikiloc inte stämmer.

Obs: Sträckan mellan Port de Canonge och Esporles är inte markerad. Upp från Port de Canonge följde vi därför den asfalterade bilvägen.

Tips: Det går bra att att ta sig till Esporles med buss från Palma. Information om tider och priser hittar du på Tib:s hemsida.

Läs mer: Läs om våra andra vandringar på Mallorca.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.