Vandra Linné-stigen från Uppsala till Sävja
En å-nära vandring i Linnés fotspår i brytpunkten mellan stad och land. Här följer Linné-stigen Sävjaån.
Förutom en del kulturhistoriska begivenheter i Linnés fotspår vilar något fascinerande över denna vandring längs Linné-stigen från Uppsala till Sävja. Det är nog den unika kombinationen av stad och natur. Trots att siluetten av slottet och domkyrkan syns mest hela tiden så är strandängarna, de böljande sädesfälten, Fyrisån, Sävjaån och fågellivet ännu mer dominerande och erbjuder stadsnära själsro.
Undrar hur många storstäder som har rofyllda vandringar i naturen som utgår från dess centrum. Men Uppsala har det! Denna vandring längs Linné-stigen startar vid Svandammen nedanför Uppsalas ikoniska slott och fortsätter genom Stadsträdgården längs Fyrisån. Här finns gott om gräsmattor, blommor och allehanda ädellövträd. Vi väljer att flanera på bryggan längs vattnet med Islandsfallet bakom oss.
Vandringen startar i Stadsträdgården mitt i Uppsala. Här följer vi Fyrisån söderut.
Överraskning
Men vad är det vi ser? En gräsand med liten fisk i näbben! Fiskens fjäll skimrar silvrigt i solen. Efteråt ser gräsanden nöjd ut (fisken syns inte längre till).
Korsar Hamnspången till andra sidan ån när något som liknar en väldig blomkruka pockar på uppmärksamhet i parken. Vad är detta? Konstverket “Poetisk viloplats”, vilket är ett judiskt minnesmärke över tiden för restriktioner för judarna i Sverige.
En nöjd och för stunden mätt gräsand.
”Poetisk viloplats”.
Upplands landskapsblomma
Förbi Motorbåtsällskapet och den skamfilade restaurangbåten Skeppet. Snart försvinner det påträngande stadsbullret medan fågelljuden tar över. Ett moln av kajor, Uppsalas karaktäristiska fågel, drar förbi och vips är vi vid gamla naturreservatet Uppsala Kungsäng. På denna en gång kungliga äng betar kor, som därmed sörjer för fortlevnaden av ängarna. Korna bör även kungsängsliljan vara tacksam för, Upplands landskapsblomma, som brukar blomma här maj.
Vid naturreservatet Uppsala Kungsäng. Här blommar Upplands landskapsblomma kungsängslilja i maj.
Små upptäckter på väg mot Linnés Sävja
Även små upptäckter kan bidra till ett strålande humör. Trots närheten till stan är det relativt få flanörer och cyklister. Däremot gott om vattenälskande träd som alar och pilar som sträcker sig mot Fyrisån, där gröna näckrosblad vilar. Vi viker av från Fyrisån för att i stället följa Sävjaån. Uppe på spången mot fågeltornet omsluts vi av tistlar och ljusgrönt gräs. Det är inte vilket gräs som helst, utan en sort som Linné hade med sig: jättegröe.
Andra små upptäckter. En slända som tar sig tid att vila ett tag på spångens räcken. En asp klädd i senapsgul lav. Några rejäla pilar. Och äntligen fågeltornet. Här känns det skönt att vila fötterna och fika. Det vankas en ostmacka, en chokladkaka med mandel och kaffe förstås. Men fåglar är det sämre ställt med. Med undantag av ett helt moln med tofsvipor.
Senapsgul lav på aspen. En detalj man blir glad av.
Ännu en humörhöjare. En stillasittande slända.
Jag blir tagen
Vår vandring mot Sävja går längs en stig där gräset nyss slagits, med Sävjaån slingrande bredvid. På vikingatiden gick här en vattenled från Östersjön till Uppsala, som sedan försvann till följd av bland annat landhöjningen. Rätt som det är övermannas jag av en härlig känsla. Det är något särskilt här. Staden är förvisso där, både slottet och domkyrkans två stiliga torn avtecknar sig. Men staden är på behörigt avstånd, en ofarlig siluett. Nära är det härlig natur och mångfacetterat fågelliv. Staden är så nära och samtidigt så långt borta. Man kan bli tagen för mindre.
Sävjaån flyter stilla över slätten. Ett litet hemligt rum längs Linné-stigen, och alldeles nära staden.
Brytpunkten mellan stad och land. Bara en stubbåker skiljer mellan den lantliga idyllen och den stora staden.
Rådjur!
Vi spanar över en gyllene stubbåker mot Uppsala-siluetten och gör en liten upptäckt. Tre rådjur betar och tre andra vilar på åkern. Allt medan tåg, gröna stadsbussar, lastbilar och bilar rusar förbi på håll. Ännu en påminnelse om att stadens och naturens oerhörda närhet i Uppsala.
Ännu ett möte mellan stad och land. Ser ni rådjuren på fältet?
På kunglig mark
Nu är vi framme vid “Pinan” – som ängsväktarens hus vid Kuggebro kallades. Väktare eftersom ängen en gång var kungens. Där ängen slutar tar cykelbanan mot Sävja vid. Rätt omgående viker vi av och går förbi gården Lilla Djurgården. Här var kungliga jaktmarker på 1700-talet. Mycket kungligt här.
Förbi hästhagar, skog och in i en kohage – på betryggande avstånd till rofyllt betande kor.
Forna kungliga marker nära Lilla Djurgården.
Bostadsområden i det gröna
Linné-stigen slingrar sig genom en hasselskog och vi nalkas naturreservatet Nåntuna Lund, där Linné visade sina studenter lundväxter på 1700-talet. Den rakt igenom välmarkerade vägen går mot bostadsområdet Nåntuna, förbi gravfält från äldre järnåldern. Runt oss finns gott om ek och hassel. En gång låg här Gamla Nåntuna by, nu är det villaområde med gräsmattor sjudande av barn. Så småningom leder oss vägen genom en tunnel, förbi en skogsdunge fram till Linnés gård i Sävja. Här är det skönt att pusta ut efter en upplevelserik upptäcktsfärd.
Mycket grönt nära bostadsområdet i Nåntuna. Linné-stigen för oss genom en hasselskog.
Genom en tunnel nära Linnés Sävja.
Framme vid vårt slutmål. Den som vill kan fortsätta vandringen ytterligare sju kilometer till Linnés Hammarby.
Vandringsfakta
Startpunkt: Svandammen i centrala Uppsala
Slutpunkt: Linnés Sävja
Längd: Knappt 10 kilometer
Höjdmeter: Marginella
Tid: Cirka 2,5 timar
Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc. Tyvärr blev det konstigt med inspelningen några gånger på slutet av vandringen. Där stämmer inte kartan riktigt och dessutom har det blivit fel på vandringens längd.
Vandringen längs Linné-stigen är mycket välmarkerad och enkel att följa även utan karta.
Tips1: För den som vill ha en längre vandring fortsätter Linné-stigen vidare till Linnés Hammarby via Danmarks kyrka. Det är ytterligare runt 7 kilometer.
Tips2: Det går bra att ta stadsbussen tillbaka till centrala Uppsala från Linnés Sävja.
Läs mer: Vår guide till stadsnära vandringar i Uppsala.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
