Vandring till Zwanenwater (svansjön)
Målet för vandringen är något så ovanligt som en våtmark med fågelsjöar mitt i ett område med sanddyner. Men även vägen till och från svansjön är fin, med både Nordsjön och tulpanfält.
Flankerade av sanddynerna vid Sint Maartenszee går vi mot stranden. I svackorna mellan dynerna växer inte bara lövträd som blommande ljusgrön sälg, utan även björk med tunga hängen. Som så ofta i Holland blåser det snålt. Underlaget är väldigt lättgånget, en grusstig. Själva dynerna är spärrade för att skydda växterna som i sin tur hjälper till att hålla stången mot havets ständiga expansion mot landet. Där har vi i korthet Hollands historia.
Havsnära
Dynområdet är överraskande frodigt och vattenrikt. En liten sjö med ett par simmande sothöns. Landskapet är ett hedlandskap med ljung, lågväxande buskar och gräs. Snart öppnar sig ännu en liten stillsam sjö, som sjuder av små fåglar. Vi fortsätter mot havet och går längs stranden en bra stund på finkornig sand. Vågbrytare drar till sig stor ansamlingar sjöfåglar. Här en hel måskoloni och där sandlöpare. Se där strandskator!
Zwanenwater
Vid De Strandtent går vi inåt land och är snart bland dynerna igen och når ingången till Zwanenwater (inträde). Fascinerande nog rymmer dynerna våtmark med gräs, vass, buskar och träd. Därmed har fåglar gott om boplatser, mat och gömställen. Vi går på en matta av snäckor på stigen och gör snart ett fynd: ett stort fågelägg. Med tanke på det vi har läst på naturreservatets hemsida kan det mycket väl vara en liten skedstork som har kläckts ur detta ägg. Givetvis håller vi ögonen öppna och spejar efter skedstorkar så hårt vi kan. Vid en utkiksplats ser vi en mängd fåglar i sjön nedanför dynerna. Tänk om någon är skedstork! Men kikaren skakar i den hårda vinden så vi förmår inte identifiera några fåglar med säkerhet.
Jakten på skedstork fortgår
Vi trycker i ett gömsle i sjön och slungas nästan ner i sjön av snålblåsten. På håll syns en skarvkoloni och på närmare håll en gräsand guppande i vattnet medan honan ruvar på land intill. Dock inga skedstorkar. Vi går vidare och märker att det verkligen är gott om fågelbon i alar och björkar utmed stigen. I nästa gömsle håller vi krampaktigt i kikaren, men ser inget annat än ännu fler skarvar och otaliga måsar. De låter så det står härliga till. Nu är vi nära nog att ge upp jakten. Vi tröstar oss med att titta på hur fint eken knoppas medan maskrosen lyser gult och tusenskönorna blommar i vitt.
Vid en utsiktsplats syns tulpanfält utanför naturreservatet. På väg till det sista gömslet möts vi av gulblommande buskar som skulle kunna vara ärttörne. Här i gömslet Botenhuis får vi vår sista chans. Vi siktar vigg, gräsand, bläsand, gravand, grågås och till och med skedand. Orangenäbbade gäss syns och hörs mest hela tiden. Men skedstork får det bli en annan gång, som det så fint heter.
På tillbakavägen tar vi en stig på sanddyner med utsikt ner mot blomfälten. Luften är mättad av havssalt och blommande hyacinter. Snart går vi ner till fälten och låter oss förföras av hyacinter i allsköns färger.
Vandringsfakta
Start- och slutpunkt: Sint Maartenszee.
Längd: Cirka 18,5 kilometer
Höjdmeter: Marginella
Tid: Cirka 5,5 timmar
Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc.
Obs: Det är inträde för att gå i området Zwanenwater. 2 euro per person som betalas i en automat vid ingången. Kontant (bankkort kan gå, men vårt kort fungerade inte).
Text: Eyal
Bild: Kerstin











