Spektakulär vandring till Graukogel

På väg mot Graukogels topp nära himmelen.

Den här vandring bjuder på extra av allt. Spektakulära vyer åt alla väderstreck över otal alptoppar, frodiga dalar och blommande ängar, kor och en del svett. Men utsikten är tveklöst värd mödan.

Lika bra vi erkänner med en gång att vi inte gjort det speciellt lätt för oss under denna vandring. I stället för att som alla normalt funtade människor ta sittliften så långt det går gick vi upp 1 548 höjdmeter – och ner ungefär lika mycket. Efteråt känns det i benen, fötterna och märkligt nog även i huvudet. Man är, som man säger på tyska, kaput. Men glad i sinnet!

Med andra ord, det går att spara väldigt mycket möda genom att ta liften. I så fall kan ni hoppa över texten fram till rubriken “Mot Graukogel”.

 

Framåt marsch!

Uppförsbacken inleds genom skogen. Lutningen är rätt trallvänlig, till en början. Glädjeämnen som håller modet uppe är förekommande alp- och dalutsikt, ängsblommor (överallt) och en hästhage. Ju högre upp desto finare utsikt (och ymnigare svettning). Efter ett par timmar och 1 000 höjdmeter passerar vi den översta stationen för sittliften. Vi tycker att vi har förtjänat en liten paus och slår oss ner vid en trädoftande rund soffa 100 meter från liften i riktning mot Zirbenweg.

Vila i soffa av cederträ

Vi laddar om med en paus på en trädoftande soffa. Har gått 900 höjdmeter så det återstår drygt 500.

 

Mot Graukogel

Efter pausen finns ingen återvändo. Vi tar stig 525 mot toppen av Graukogel. Vägen bjuder på underbar utsikt över vitklädda och “oklädda” alptoppar och ännu fler alpblommor. Ett axplock: någon sorts gul fibbla och smörblommor, skäggklockor och gentior, taklök och alprosor. I en korsning tar vi höger mot Graukogel och passerar efter en stund en mycket kort passage som är smal och kan upplevas med obehag hos svindelkänsliga. Landskapet vi går igenom är kargt, många stenar är lavklädda. Panoramat över otaliga bergstoppar är dramatisk. Där en mörkgrön alpsjö. Här ännu en smal trång passage, men vi andas in frisk alpluft och kämpar vidare; återstår bara några tiotals höjdmeter till toppen av Graukogel.

Dvärgsåpnejlika förgyller vägen mot Graukogels topp.

Ser ni lilla korset på Graukogels topp? Dit ska vi, bära eller brista.

Många stenar att sätta foten på längs vandringsvägen.

 

Mäktig utsikt

Samtidigt en skylt: kärnområde för nationalparken Hohe Tauern. Vi tar de sista skälvande stegen upp. Mest skälvande är det direkt vid korset på toppen, med den överväldigande och vidöppna utsikten över mäktiga bergstoppar åt alla håll, stupet, alpsjöar och dalarna. Denna utsikt på 2 492 meter över havet är värd all svett och allt adrenalinpåslag.

Sista biten upp till toppen – längs en smal kam.

Det blåser snålt på toppen. Men vad gör det, utsikten är bokstavligen svindlande. Bra att Eyal håller hårt i stenen, stupet framför honom är djupt.

Utsikt från Graukogel över Palfner See. Till denna sköna sjö ska vi såklart! Men det blir en annan dag.

 

Tillbaka till dalen

Vi tar samma väg tillbaka, till en början, och vi stannar till för att fota många fina blommor. Molnen skingrar sig för ett ögonblick och en snöklädd topp avtecknar sig i all dess härlighet.

Taklök

Två tappra små taklökar lyser upp mitt i stenöknen.

Vi varierar vandringen genom att vid liftstationen gå mot Bad Gastein über Forststraße (skogsvägen). En och annan korp gapar. Vi råkar även se några råkor – och en falk! När vi närmar oss Bad Gastein öppnar sig skogen och bjuder på en bred utsikt över byn och bergen. Solen kommer fram genom molnen och som i ett trollslag syns fjärilar på var och varannan blomma. Också det storslaget.

Fjärilar på lila blomma

Två fjärilar dras till samma lila blomma.


Vandringsfakta

Längd: Cirka 17,7 kilometer
Höjdskillnader: +/- 1 548 meter
Tid: Cirka 6,5 timmar timmar.

Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc. Observera dock att den där uppgivna vandringstiden inte stämmer. Vi var i rörelse runt 6,5 timmar.

Tips:För den som vill korta vandringen går det förstås bra att ta liften upp. Då tar vandringen upp till toppen drygt 1,5 timme enkel väg och runt 500 höjdmeter behöver avverkas.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.