En halvt oplanerad underbar försommardag på Öland
Morgonstund har guld i mund. Här en tidig morgon i maj i Halltorps hage. Allt är stilla förutom fåglarnas underbara kvitter.
Upplägget av vår andra dag på Öland blev en kombination av förberedelser och tips på plats. Resultatet blev en fullspäckad, upplevelserik och alldeles omtumlande dag i Ölands omväxlande natur. En lunch med stjärnglans gjorde inte dagen sämre.
Morgonpromenad i Halltorps Hage
Vi bor i stuga ett par steg bort från havet, måsarna och ett av Sveriges äldsta naturreservatet med uråldriga ekar. Så vad passar bättre än en tidig morgonpromenad? Men vi är långt ifrån först, fåglarna kvittrar för fullt och solen är uppe och värmer. I morgonljuset framstår strandängsstigen, en slinga på 3,5 kilometer, som magisk.
Samspel mellan sten och hav i Halltorps hage.
Som namnet anger inleds slingan längs strandängarna. Mot oss kommer blomsterprakt med gullvivor, vitsippor, blommande fruktträd, slånbär, orkidéer. Havet andas lugnt, knappt hörbart och det är i det närmaste vindstilla. Skrattmåsarna däremot är inte tysta. Bland sjöfåglarna återfinns en gåsfamilj med de första ungarna vi ser. Vi gnuggar ögonen, visst är det två ejdrar vi ser?
Inne i skogen i Halltorps hage. Magiskt ljus vid kärret.
Ett par kilometer senare vänder stigen in i skogen som bildar ett rum i rummet, av avenbok, hassel och andra lövträd. Marken täcks av bland annat vitsippor och gullvivor. Vi passerar kärr och mossar med varierande växtlighet för att mot slutet av rundan når kulmen – de stora, gamla ekarna. Tidigare var skogen fylld av ekar, men de flesta gamla ekarna avverkades för runt hundra år sedan. Ekarna är livsviktiga för flera sorters stora skalbaggar, bland annat ekbock, ekoxe och läderbagge.
Halltorps hage är känt för sina gamla ekar. Här är några av dem.
Tillbaka vid havet sätter vi oss längst ut på en sten på en brygga och tar morgonkaffet med havsutsikt. Två knölsvanar simmar förbi och en skrattmås ägnar sig åt morgonfiske. Lite längre bort siktar vi, med kikaren, ett par strandskator; de är svartvita och har rödorange näbb och ben. När två barn närmar sig flyger de i väg och förtrollningen är försvunnen.
Lunch på Hotell Borgholm
Länge har vi tänkt på att äta här. När vi har läst att Karin Fransson (känd från P1:s Meny) ska sluta driva hotellet och restaurangen var det hög tid att skrida till verket – och njuta av en tre-rätters lunch. Fisk- och skaldjurssoppa. Lamm/pärlhöna. Bakad rabarber, mandelkaka. Gudomligt gott!
Sensmoralen? Vänta inte. Nu.
Fisk- och skaldjurssoppa till förrätt på Hotell Borgholm. Redan där är man i himmelen.
En mandelkaka, bakad rabarber och hallonsrobet avslutar festen.
Väl där vill vi naturligtvis byta ett par ord med stjärnkocken. En gråhårig elegant klädd man i reception svarar: “Ni kan väl prata med mig i stället!”. Mannen heter Owe. Owe Fransson. Redan Shakespeare menade att man och hustru är ett så självklart duger Owe!
Slutar med flaggan i topp. Efter 46 år med hotell Borgholm ska Karin och Owe Fransson ta ”tjänstledigt” på obestämd tid. – Jag är väldigt stolt över vår stjärna i ansedda Guide Michelin, säger Owe Fransson.
Promenad i Trollskogen på norra Öland
Detta förtrollande naturreservat ligger längst upp på norra Öland. Knappt hinner vi stiga ur bilen innan naturguiden Annie Lander på Naturum Trollskogen korsar vår väg och storler åt vårt till synes blygsamma önskemål om en naturupplevelse. Hennes svar är en oneliner som vi kommer att minnas länge: “ut och njut!”.
Okej, Annie.
“Ut och njut!” säger Annie Lander naturguide på Naturum Trollskogen. “Och ha ögonen på brandkronad kungsfågel. Någonstans i skogen bor den.”
Denna högst njutningsfull promenad börjar i en tallskog som utmynnar i en strand av klappersten vid Östersjön. En mäktig syn som många naturfotografer och hobbydito tycks vilja föreviga. Även Kerstin ger sig hän.
Vid strandkanten stöter vi på det gamla båtvraket Swiks.
Vraket Swiks på stranden vid Östersjön i Trollskogens naturreservat.
Promenaden med skymtar av havet fortsätter och till slut kommer vi till trolleken. Denna delvis levande och omkring 900 år gamla ek är knotig av vinden och har mycket fantasieggande former. En stund senare når vi de knotiga och vindpinade tallar som gett naturreservatet dess namn, Trollskogen.
Förtrollade tallar i Trollskogens naturreservat på norra Öland.
Trollskogen utmanar fantasin på flera ställen, inte minst vid gamla gravhögar. Häftigt att murgröna har nästlat sig upp i en del träd.
Nu är den 4,5 kilometer långa stigen slut och vi bestämmer oss för att besöka Neptuni åkrar.
Neptuni åkrar
Detta naturreservat ligger strax utanför Byxelkrok, bara några kilometer bort från Trollskogen.
Vi stannar till i norra delen av reservatet och även hjärtat stannar till synen. Ett klapperstensfält vilande en bit ovanför stranden. Nere vid havet len sandsten. Klippor ute i havet. Ett möte mellan det stenhårda och havsvattnets oändligt mjuka. Därutöver nästan ingenting, ett avskalat universum. Kan inte själva livet få vara så enkelt?
Sten och hav i fullständig harmoni i naturreservatet Neptuni åkrar.
Ett möte mellan det stenhårda och havsvattnets oändligt mjuka vid stranden i naturreservatet Neptuni åkrar på Öland.
Biltur längs Stenkusten mellan Gillberga och Äleklinta
Vi kastar oss över Owe Franssons tips och åker längs Stenkusten. Den smala grusvägen bjuder på vida havsutsikter. Gillar man stenar är det gott om dem. Naturen har skapat mängder av stenvallar. Och människan har skapat stenbrott för brytning av sandsten.
Jag vet vilket som är vackrast. Men stenbrottet är också ett avtryck.
Vi far förbi mossar, hus, betesmark, enar. Sankt Pers nycklar lyser upp på vissa håll. Slånbärsbuskar i vitt liksom blommande fruktträd. Väderkvarnar. Vi kan inte få nog av vårvackra Öland. Kanske ska vi hörsamma Owe Franssons råd och komma tillbaka i höst när luften är krispig och löven skiftar färg och form.
Gulliga stenhus vid Stenkusten på västra Öland.
Gott om stenar på Stenkusten.
Läs även inlägget om vårt besök på Alvaret.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
