Mäktig naturupplevelse i Lanjaron

Vandringsstig längs bevattningskanal med snötäckta berg i bakgrunden

Vandring med extra av allt: snötäckta bergstoppar och gott om smältvatten i bevattningskanaler nära klippanter.

Denna spektakulära vandring med extra av allt är bland de bästa naturupplevelserna vi har varit med om. Hisnande vyer över ravin och svindlande stup, höga berg och snötäckta toppar och inte minst rik och varierande växtlighet. Kronan på verket förstås de unika bevattningskanalerna med forsande smältvatten alldeles intill.

Vattnet pumpas ut, buteljeras och distribueras runt om i Spanien. Men också vice versa, spanjorer från hela Spanien vallfärdar hit för att kurbada i Lanjarons källor. Självklart präglas dagens vandring av vatten. Vi ska till bevattningskanalerna! Dessa kanaler byggdes ursprungligen av morerna för att få terrasserade odlingar att blomstra.

Grönskande vandringsstig i Lanjaron

Grönskande vandring i början

Vinden fläktar ordentligt i uppförsbacken, men vi har en peppande vidunderlig utsikt över omgivningen med grönskande terrasser, dramatiskt djupa stup bortom klippkanterna. Och kastanjeträd förstås, därifrån kommer de taggiga bollarna som täcker marken på sina håll.

Utsikt över berg och på långt håll hav

Härlig utsikt så långt ögat når, men bara enstaka träd bor så här högt på uppemot 1 500 meter över havet.

Kastanjer på marken

Fjolårets äkta kastanjer bildar en taggig matta.

Vi blir stående lite häpna vid första mötet med bevattningskanalerna. Forsande vatten ger vårkänslor och dessa vatten är så påtagliga, så nära oss. Kanalerna upptar nästan hela stigen, vi går på en smal remsa alldeles bredvid kanalen med vattnets härliga ljud i öronen.

Vi passerar bladlösa träd, grönt gräs och en mängd blommor. På håll avtecknar sig Sierra Nevadas snöklädda toppar. Även där vi går syns lite spår efter snö i skuggan.

Paus på en spång över en bevattningskanal

Eyal pustar ut under kastanjeträd dinglande med benen över en bevattningskanal. Vissa har det bra.

 

Oväntat möte med Lola

Inga människor har synts till sedan start. Två skällande hundar störtar fram mot oss. Vi stelnar till och vet inte vad vi ska ta oss till. En låg vissling hörs och ett vänligt kvinnoansikte träder fram. Lola heter denna svarthåriga, solbrända medelålders kvinna.

Hon gestikulerar lugnande om att vi inte behöver vara rädda, hundarna är snälla, de bits inte. Hon omfamnar den största av dem och även den andra hunden lugnar genast ner sig.

Lola

Tummen upp för Lola! Hon bor i ett litet stenhus i bergen och lever på sina ekologiskt odlade grönsaker med sina hundar.

Lola pekar på ett litet stenhus. Där bor hon året om alldeles ensam. Och här odlar hon ekologiska grönsaker. “Jag är självförsörjande och vegan”, säger hon och ögonen gnistrar av stolthet.

Och var kommer ni ifrån?

Vad säger ni, Sverige! Jag har min familj i Sverige! I Stockholm och Nyköping. (Hon uttalar Nyköping korrekt).

Jag blir gripen över hennes generositet när hon bjuder in oss två främlingar för att äta av hennes kakor. Hjärtat smärtar dock av att jag är tvungen att avböja. Just denna dag har jag en brådskande intervju som måste genomföras så vi måste vidare.

Vi tar avsked med en varm kram som om vi vore gamla vänner. Adios, Lola! Hoppas du får fin skörd i år.

Har du varit med om ett oväntat möte under en vandring?

Gul blomma

Visst skänker denna blomma tillvaron en färgklick?


Vandringsfakta: Sendero Cerecillo – Mezquerina

Längd: 13,8 km
Höjdskillnader: +/- 1 140 meter
Tid: 6 timmar

Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc. Observera dock att det fattas en dryg kilometer på slutet – batteriet tog slut.

Tänk på: Nästan ingen skugga, vilket gör det varmt på sommaren
Tänk på: Finns en del kortare passager längs bevattningskanalerna som kan vara besvärliga för svindelkänsliga personer.

Vandringsmarkering i gatan i Lanjaron

Fotspår. Finurligt sätt att vandringsvägen inne i Lanjaron.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

2 svar

  1. Angelika skriver:

    First I stopped: dogs … I breathed when this nice woman was seen.
    A pity you did not have time for cake …
    The luminosity of the yellow flower is really unique – a big compliment to the photographer 🙂 and of course to the writer 🙂
    I also like the hiking trail marking!

    • PåUpptäcktsfärd skriver:

      Yes it was a rather frightening situation when we first saw and heard the dogs. It was a great relief when Lola came. Next time we will definitely taste the cake. Thank you for the comment regarding photo and text!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.