På oplanerad vandring till Cova Tancada

Svindlande utsikt på vägen ner till grottorna Sa Cova Tancada på Mallorca. Gäller bara att hålla svindelkänslorna i styr.
En sak är säker. Livet blir inte riktigt som planerat. Så även med den här oplanerade vandringen med storslagen havskänsla.
Det kommer som ett infall en jämngrå dag utan några förväntningar. Vi har passerat stranden Alcanada och gått ända till staketet med en trästege där vi ska vända tillbaka. För sista gången under den här resan till Mallorca betraktar vi Medelhavet bortom den 50 meter höga klippan. Men grottorna! Vi har ju halvt förbindligt lovat oss själva att gå den svindlande stigen ner till Cova Tancada, om vi törs. Törs vi?
Brant så det räcker
Oförväget klättrar vi över staketet och beger oss till för oss outforskad mark. Några människor syns inte till denna dag, bara getter. De tittar vantroget på oss, undrar nog vad vi har där att skaffa. På sätt och vis gör även vi det. Ingen av oss är någon grottfantast. Det är vägen dit som lockar. För efter ett skogsparti syns havet igen och efter att tagit oss ned i en ravin kommer vi allt närmare.
Sakta, sakta tar vi oss ned för branta klippor, delvis med stöd av händerna. Havet pulserar 20 meter rakt ner och vår puls ger sig också tillkänna i allt högre grad. Det är bedövande vackert, lite svårt att ta sig vidare och möjligen farligt. Det kan inte vara långt kvar till grottorna, men vi nöjer oss. Vi njuter av stunden.
Den här dagen blev inte som planerad. Den blev outsägligt mycket bättre.
För oss var grottorna inte det viktiga och till och med lite läskigt, särskilt om de ska besökas på egen hand. Vad känner du inför grottbesök?
Text: Eyal
Bild: Kerstin
What impressive photos! You both are very brave – I get quite dizzy looking at the photos …
I find caves a bit scary and would only go in with a group and only if there is someone who already knows the cave.
Well, we were impressed ourselves. One year ago, we would not have dared to go that far. But the caves will have to wait.
Vad duktiga ni är som vågar er ut på okänd mark!! Och det är ju vägen som är målet så är ju inget självändamål med att gå dit om man inte känner för det!! Vem vet någon gång kanske ni känner det! Men ni har varit modiga nog! Själv så gillar jag grottor, tycker att de är otroligt fascinerande! Men så klart kan de vara lite obehagliga också, en gång hick jag faktiskt lite vilse i en grotta. Men som tur var hittade jag ut igen!
Tur att du hittade ut igen! Kan hålla med om att grottor kan vara fascinerande. Men de är också skrämmande. Våra eventuella grottbesök kommer nog att ske under ordnade former.