Möte med Christian och Eveline Wandl på Hämmermoosalm

 

Häng med på vindlande och tankeväckande möten med krögarna och hotellägarna Christian och Eveline Wandl. Här förenas långvarigt engagemang för ekologisk mat och hållbarhet med sinne för marknadsföring och arbetsglädje.

 

Flerfaldigt prisbelönta

Christian Wandl tog ett litet avbrott från driften av Biohotel Leutascherhof i Leutasch och sicksackar vant med sin fyrhjulsdrivna suv bland cyklister och vandrare uppför den vindlande och för andra än behöriga bilfria vägen upp mot alprestaurangen Hämmermoosalm. Han skjutsar oss dit för att även hans fru Eveline, som driver alprestaurangen, ska kunna vara med i samtalet.

Anledningen till att vi vill samtala med dem är prisregnet. Både hotellet och restaurangen har förärats med priser. Hotel Leutascherhof har bland annat tilldelats både det österrikiska statliga miljömärket och EU:s officiella miljömärke EU-Ecolabel – en dubbelcertifiering som endast ges till hotell som sätter nya standarder inom ekologi, hälsa, gastronomi och socialt ansvar.

Alprestaungen Hämmermoosalm förärades med utmärkelsen Almhütte des Jahres 2025 (Årets alprestaurang) av den prestigefyllda restaurangguiden Gault&Millau. Några månader senare tilldelades restaurangen även priset Tirols Bierwirt 2025 (Tyrolens ölvärd).

Christian på förarsätet bredvid parerar kurvor, cyklister och vandrare längs den skogs- och ängskantade vägen samtidigt som hjärnkontoret går på högvarv:
– Min reaktion på utnämningen till Årets alprestaurang 2025 var överraskning. Jag blev väldigt överraskad. Vi startade verksamheten 2024 och förärades utmärkelsen 2025. Visst har Eveline och jag runt 30 års erfarenhet från hotell- och restaurangbranschen och vi har kockutbildning. Så är verkligen inte fallet hos alla som driver en alprestaurang, många har haft en annan bakgrund innan. Men de flesta av dem är minst lika entusiastiska och gör minst lika bra saker som vi. Så det blev en äkta överraskning för oss, säger han.

 

Duktiga på att kommunicera

Så varför vann de priset?
– Jag tror att vi fick priset för att vi redan var kända sedan tidigare på grund av hotellet. Och vi har varit duktiga på att kommunicera. Vi visste vad som behövs för att marknadsföra vår Alm, säger han.

Paret har också en hotellrestaurang, men det är ändå en stor skillnad mellan en vanlig restaurang och en alprestaurang, framhåller han. Priskänslighet är en sak.
– I vår vanliga restaurang är allt ekologiskt medan i vår alprestaurang är mycket ekologiskt, men inte allt, eftersom folk är betydligt mer priskänsliga i en alprestaurang.
Han pekar på flera skillnader. Upplägget på tallriken är inte lika viktig i en alprestaurang. Däremot är dialogen med gästen rak och ärlig.
– Det uppskattar vi väldigt mycket. Liksom den fantastiska naturen här uppe bland de mäktiga bergen. Det ger oss mycket god energi för att orka driva stället. Energin räcker till och med för att orka driva våra två stora verksamheter.

 

Positiv feedback gör dem lyckliga

Orden om naturen får konkret innebörd så snart vi är framme vid Hämmermoosalms alpbeten och milsvida vyer över Alperna öppnar sig. De runt 130 djuren, varav 50 är mjölkkor, är ett trivselhöjande inslag i landskapet. Korna tillhör lokala bönder och deras kött säljs via ett kooperativ. Köttet som serveras här kan dock även härstamma från andra tyrolska kor, poängterar Christian.

Eveline Wandl ansluter och vi fortsätter samtalet på en av uteserveringens träbänkar. Evelines morföräldrar drev den här Almen en gång i tiden. Så man kan säga att de förvaltar en familjetradition, dock med ett 60 år långt uppehåll.

Vilka uppgifter går ni i gång på?
– Jag gillar att skämma bort gästerna, säger Eveline.
– Jag är också gärna hos gästen, men jag organiserar mycket och jobbar med affärsutveckling och kommunikation. Hållbarhet och klimatvänlighet ligger mig varmt om hjärtat. Det fina med vårt arbete är att vi hela tiden får positiv feedback, kanske 100 gånger om dagen. Det gör oss lyckliga, säger Christian.
– Definitivt. Det gör oss lyckliga och ger oss energi att fortsätta att jobba hårt. Restaurangbranschen kräver hårt arbete, säger Eveline.

Innan vi lämnar Hämmermoosalm undrar vi vilka rätter man absolut bör prova på där.
– Kaiserschmarrn och knödel i olika former, svarar de.

Det får bli en annan gång för nu ska vi skjutas tillbaka till dalen.

 

Tänker på barnbarn

Under färden talar Christian om engagemanget för hållbarhet. Och vad det medför för eget ansvar.
– Sammanlagt har vi 30 anställda. Det innebär att vi kan påverka 30 familjer. Det är ett stort ansvar för vi kan påverka dem till att arbeta klimatvänligare. Vi kan även påverka gäster. Eveline och jag har två barn, 20 och 24 år. Någon dag får vi förhoppningsvis barnbarn och då kommer de att undra vad vi gjort för klimatet, har vi tagit vara på vår möjlighet att påverka utvecklingen? Då kommer jag att säga att vi gjorde så gott vi kunde.

– Redan för 16 år sedan beräknade vi klimatavtrycket per gäst och övernattning. Då var resultatet 36 kilo koldioxidutsläpp per gäst och natt. Vid vår senaste mätning 2024 – vi mäter vartannat år – hade utsläppen sjunkit till 7,5 kilo. Förändringsarbetet har varit genomtänkt så det har i princip inte kostat oss något. Vi är inte färdiga, men det går åt rätt håll.

 

Född i branschen

När bestämde du dig för att jobba i branschen?
– Jag var fem eller till och med fyra. Det fanns aldrig någon som helst tanke på att välja ett annat yrke. Min familj drev hotell Leutascherhof så att bli kock var min stora dröm. Jag hade en stol i köket så jag kunde vara med i matlagningen i restaurangköket. Det lagades traditionell österrikisk mat.

 

Tyrols vegomat har långa rötter

Christian berättar att det var mycket vanligt med vegetarisk mat före turismens stora genomslag i Tyrolen. Eftersom Tyrolen ursprungligen var en fattig bergsregion, hade man inte råd med kött och fisk. Alltså lagades vegetarisk mat med mycket energi för att orka med jordbrukets hårda slit – mycket knödel och potatis.

 

Restaurangbesök i Leutascherhof

Efter alla lovord och utmärkelser är vi sugna att prova på båda restaurangerna. Många av namnen på de ekologiska gårdarna på Leutascherhofs kvällsmeny känner vi igen från en tidigare rundvandring förbi några av dalens gårdar. Salladsbuffen omfattar såväl råkost som stekta grönsaker och åtskilligt annat smått och gott.

Vid buffébordet står det även två soppor att välja mellan. En buljongsoppa med stora och mjuka krutonger och en krämig palsternackssoppa med grissini. Till huvudrätt vankas ungersk kalkongryta eller fläskstek med basilikaspaghetti, tomatsås och parmesanchips. Utöver dessa två finns även två veganska alternativ till huvudrätt. Till dricker jag ett glas utsökt rödvin från Weingut Sepp Moser vid Neusiedlersee.

Till efterrätt pumpaparafait med krokantknäcke, plommonsås och sesamchips med nötaktiga toner. Bara av ren nyfikenhet, för hungern var redan stillad med råge, provade vi på deras ostbord, med ett utsökt urval av både lokala och internationella ostar.

Allt vällagat och delikat, inte minst pumpaparfaiten, vars krispiga krokantknäcke var överraskande delikat.

 

Kaspressknödel och Kaiserschmarrn

Med Christians och Evelines mattips i bakhuvudet återvänder vi en dag senare till Hämmermoosalm under en rundvandring mellan Almen i Gaistal.

Vi beställer sallad med Kaspressknödel gjord av bröd, potatis och tre sorters ost, och surkål med husets korv. Båda rätterna smakar förträffligt. Utsikten över böljande alpängar med betande kor och spektakulära alpvyer gör inte njutningen sämre.

Trots att portionsstorlekarna är österrikiska, vinnlägger vi oss om att göra vår plikt för att kunna rapportera om deras Kaiserschmarrn för eftervärlden. Alltså delar vi på en präktig portion av den fluffigaste och läckraste Kaiserschmarrn vi någonsin ätit, ihop med plommonmarmelad och äppelmos.

Christian och Eveline har verkligen förtjänat restaurangguiden Gault&Millau fina utmärkelse.

---

Text: Eyal
Bild: Kerstin

---