Vandra mellan ”Almen” i Gaistal utanför Seefeld i Tyrolen
Denna kulinariska rundvandring mellan Almen i Gaistal ger maximalt med spektakulära alpvyer och regional husmanskost.
Häng med på en kulinarisk rundvandring i Gaistal utanför Seefeld i Tyrolen! Maximalt med spektakulära vyer och Almen med regional husmanskost, minimalt med ansträngning.
Du hittar en digital karta över vandringen på vår profil i appen Wikiloc.
Benämningen “Alm”
Med den tyska benämningen “Alm” eller “Almen” i plural avses en alprestaurang, eller Alphütte, med direkt anslutande betesmarker med djur. Dessa omgivande alpbeten som det kallas påminner i mångt och mycket om fäbodens tidigare omgivning. Eftersom den tyska benämningen Alm är så vedertagen och inte okänd bland svenska Österrike-resenärer – och i brist på bättre alternativ – har vi bestämt oss för att tills vidare tillämpa benämningen Alm (Almen i plural) i våra inlägg.
Rundvandringen i Gaistal kallas Genuß-Wanderung på tyska. Sträckningen är på 11 kilometer och går mellan tre Almen som ligger spektakulärt, men inte så högt, vilket innebär minimalt med ansträngning och maximalt med vyer och trevliga uteserveringar med tyrolsk husmanskost. Det ska vi förstås utforska här och nu.
Tyrolsk husmanskost när den är som bäst. Här Hauswurst på Hämmermoosalm.
Mieminger Gebirge
Tar buss 433 till ändstationen Gaistal Salzbach. Vägen där rundvandringen startar ligger vid foten av Hohe Munde, ett gigantisk berg vars nedre del är grön och övre karg och vit både här och där. I öronen läten av skogsfåglar, bäckravinens brusande flod och rullande cykeldäck – det märks att det är en helg med fint väder.
Vänstersväng i korsningen och vi kommer ännu närmare bergskedjan Mieminger Gebirge. Känns lyxigt att gå plant och uppför snälla backar och kunna vältra sig i en sådan utsikt – fastän vi går på relativt låg höjd! Ännu närmare bergskedjan blir detaljerna allt synligare. De spetsiga topparna. Snöfläckarna. Den torkade bäcken där smältvatten normalt flyter. Alla detaljer blir förstås ännu tydligare med den medhavda kikaren.
Gör en 30 meters avstickare till bäcken och svalkar oss i lerblandat vatten. Skönt!
Fördelen med att sommarvandra är alpblommorna, så rara och fina. Vi räknar till minst fem olika blomsorter på alpängen mellan vår väg och bäckravinen. Och de närmaste fuktängarna har lilla orkidéer.
På håll avtecknar sig alpbetet Gaistalalm, vars brunvita kor vilar på ängen i värmen. Vi kommer dit lite senare. Gaistal har flera rundvandringar, men just denna har mindre granskog. Med andra ord, med fri sikt över bergen och vattendrag. Det har vi ingenting emot.
Öppna vyer över Mieminger Gebirge.
Skönt att svalka händer och ansiktet i värmen.
Alpblommor, som denna rapunkel, är ett av glädjeämnena under sommarvandringar.
Tillfussalm
Högersväng mot Tillfussalm, där höns pickar i gräset. På uteserveringen bär Gudrun ut Kaspressknödel med sallad. Både hon och kollegan Jonas verkar väldigt trevliga. En skön stämning vilar över den fulla uteserveringen.
Inne i restaurangen är träväggarna belamrade med koskällor, kobilder och horn. Gudrun berättar att den österrikiska diktaren Ganghofer, vars bild hänger på väggen, brukade dikta just här i denna pastorala Alm.
Inbjudande ställe, ändå fortsätter vi.
Härnäst lyssnar ni på skogsfåglarnas läte längs en blomkantad stig som så småningom passerar en bäck med klart och svalkande vatten. Enastående vyer över bergskedjan Mieminger Gebirge från träbron.
Kor hör Almen till.
Framme vid Tillfussalm.
Vänliga Jonas och Gudrun på Tillfussalm med en portion Kaspressknödel.
Gaistalalm
Ut på böljande ängar där förströdd bjällerklang härstamnar från sex halvslummrande brunvita kor. Alpackor tittar nyfikna ut från en inhägnad.
Framme vid Gaistalalm står cyklar varav påfallande många elcyklar på rad. Folk äter lunch med utsikt över bergskedjan. Dagens rätt består av Leberkäse – liknar falukorv – med potatissallad och stekt ägg.
Låter gott, ändå fortsätter vi.
Återigen på ett böljande alpbete, frodigt grönt efter nattens regn och strösslat med alpblommor; intensiv bjällerklang och frisk koaptit; berg och åter hisnande berg. Upp och ner på snälla backar – vägen går mest i sidled – och fri sikt mot väldiga Hohe Mundes delvis vita topp. Egendomligt nog träffar vi knappt på några människor längs stigen. Men lurviga djur!
Trolskt landskap på väg till Gaistalalm.
Gaistalalm ligger inbäddat i en pastoral omgivning nedanför Wettersteingebirge.
Oväntat möte
Ett allt mer brusande läte, en träbro och en bäck. Fötterna blir som återfödda efter en stund i smältvattnet.
Så ser vi dem helt försjunkna i betande av buskar och gräs; svarta och bruna och rakt igenom lurviga höglandsskotska kor (Highland cattle) som här kallas Zottl. Reginas kor! Läs om vårt möte med kornas uppfödare Regina Wolf här (länk kommer när inlägget har publicerats).
Deras inneboende nyfikenhet till trots ägnar de oss bara förströdd uppmärksamhet. Betandet prioriteras framför intellektuella samtal med svenska vandrare. Sålunda marscherar vi vidare omgivna av gles granskog och alper. Uppför en backe, dagens sista, som leder till Hämmermoosalm.
Det här doppet får Eyals fötter att dansa.
Längs vägen mot Hämmermoosalm råkar vi den nioåriga ”hönsmamman” Resi som brukar hålla koll på kalvarna.
Hämmermoosalm
Hämmermoosalm har förärats den prestigefyllda utmärkelsen ”Almhütte des Jahres 2025” – Årets alphydda – av den välkända restaurangguiden Gault & Millau. De har även tilldelats utmärkelsen ”Bierwirt Tirol 2025” för deras ölkultur, gästvänlighet och kombination av traditionell tyrolsk mat och regionala råvaror.
Här har vi tänkt äta lunch!
Klockan har hunnit bli två, men det är en hel del folk under uteserveringens parasoller så här i eftermiddagens värme. Blandad publik från barnfamiljer till pigga seniorer och stämningen är skönt avslappnad.
Äntligen! Sista backen upp mot prisbelönta Hämmermoosalm.
Underbar mat
Citronsoda är gott och läskande och örtkrydade läsken Almdudel hör liksom till. Ut kommer sallad med Kaspressknödel gjord av bröd, potatis och tre sorters ost. Den andra rätten är Sauerkraut med Hauswurst. Båda rätterna smakar förträffligt. Tänk att man kan få så vällagad och prisvärd mat vid böljande alpängar med betande kor och spektakulära vyer över bergen!
Kaspressknödel – gjord på tre sorters ost – smakar helt förträffligt!
Orkar vi med Kaiserschmarrn?
Vi delar på en präktig portion av den fluffigaste Kaiserschmarrn vi någonsin ätit serverad i pannan där degbitarna flamberades och med plommonmarmelad och äppelmos till.
Vad är hemligheten bakom fluffigheten? Om en liten stund får vi svaret. Först är vi nyfikna på Almens betydelse.
Den fluffigaste Kaiserschmarrn vi har ätit. Nu har vi fått reda på hemligheten.
Almen – en viktig österrikisk institution
I Österrike finns enligt Österrikiska Förbundsministeriet cirka 8 000 Almen, varav mer än hälften har djur. Under sommaren lever mer än 300 000 nötkreatur, 110 000 får, 12 500 getter och mer än 10 000 hästar runt de österrikiska Almen (källa: Unsere Almen). Tyrolen har enligt regionala turistbyrån runt 2 000 Almen. Under dagens vandring har vi passerat tre Almen, det finns ytterligare ett tiotal i Gaistal.
På andra sidan bordet på Hämmermoosalms uteservering sitter Eveline Wandl. Det är hon som är chefen sedan nuvarande verksamhet startades 2024. För drygt 60 år sedan drev hennes morföräldrar stället. Trots många järn i elden tar hon sig tid att svara på våra frågor. Läs mer om henne och hennes man Christians drivkrafter, visioner och värderingar här.
Hur viktiga är Almen?
”Almen är väldigt viktiga. Utan betande djur skulle landskapet se helt annorlunda ut, med vilt växande gräs och buskar. Betande djur håller landskapet öppet och tillgängligt. Sedan avlastar det bönderna. När djuren har betat färdigt längre ner i dalen kan korna mumsa prima alpgräs, färska örter och blommor i stället för kraftfoder. Sist ger Almen skjuts till turismen. Folk säger att här på berget kan man koppla av, säger Eveline.”
Det kan vi skriva under på.
Kan du avslöja hemligheten bakom Kaiserschmarrns fluffighet?
”Kvark. Shhh.”
Alltså låt detta stanna mellan oss.
Almen och betande kor hör tätt samman i de österrikiska alperna.
Iskallt dopp
Nerför backen rullar vi mot startpunkten och busshållplatsen i Salzach. Betagande vyer över Mieminger Gebirge intill – med och utan ängsull och orkidéer. I granarna bredvid upprepar en svartmes sin ramsa. Stegvis närmar vi oss bäckravinens ömsom porlande ömsom rusande. Men innan vi tar bussen måste vi göra det våra fötter länge trängtat efter: ett dopp av fötterna i en Kneipp-anläggning, ett kar med iskallt smältvatten som skänker chockartad välbehag. Nu är vi pånyttfödda, mätta och oerhört nöjda efter en njutningsfull rundvandring i Gaistal.
Härliga vyer på väg tillbaka till startpunkten.
Kneipp-anläggningen får blodet att isa, men man känner sig som nyfödd efteråt.
Vandringsfakta
Start- och slutpunkt: Busshållplatsen Gaistal Salzbach.
Längd: Drygt 11 kilometer
Höjdskillnader: +/-310meter
Tid: Runt 3-4 timmar
Karta och detaljer: Se vår profil på Wikiloc.
Tips: Det går alldeles utmärkt att vandra längre och besöka fler Almen i Gaistal, bland annat finns några belägna högre upp i bergen. Du hittar information och tips om olika vandringar och Almen i Gaistal på Seefelds hemsida.
Obs: Alla Almen har inte öppet alla dagar. Så kolla deras hemsida för att vara säker på att stället du vill besöka verkligen har öppet.
Läs mer: Alla våra vandringar i Österrike hittar du här.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
