På upptäcktsfärd till Jonstorp i Skåne

Efter en spännande förmiddag stundar cykelturens höjdpunkt på Tunneberga Gästgifvaregård i Jonstorp.

 

Oss emellan, hur spännande kan lilla villasamhället Jonstorp vara? Svar: Betydligt mer än vi hade kunnat föreställa oss.

 

Tack, SMHI!

In i det sista tvekar vi. Vågar vi cykla drygt 2 mil från Mölle till Jonstorp? Inte för orken. Det är vädret vi oroar oss för. SMHI förutspådde regn. Men på morgonen precis före avfärden ändrar de sig. Antagligen eftersom Kerstin trånade efter äggakaka. Just i dag vankas denna urskånska anrättning som dagens rätt i Jonstorp. Man kan säga vad man vill om SMHI, men hjärtlösa är de inte. Nu kör vi!

 

Jonstorp-Vegeåns mynning

Vår cykeltur till Jonstorp följer samma rutt som vi beskrev, och spelade in på Wikiloc, under en tidigare tur.  Väl framme i Jonstorp beger vi oss raka vägen till naturreservatet Jonstorp-Vegeåns mynning. Om man är fågelintresserad och bor i området vet man varför. Långgrunda stränder och näringsrika vatten lockar hit “vadare” – alltså huvudsakligen fåglar med “långa ben och lång näbb som är anpassad till att söka föda på grunt vatten vid stränder eller i våtmarker”(Wikipedia).

Vår första anhalt är naturreservatet Jonstorp-Vegeåns mynning, alldeles invid Skälderviken.

 

Grodor och fåglar

Först letar vi grodor i dammarna i reservatet. Grodor, var är ni? Vi söker genom den första dammen. Ingenting. Det enda vi hör är en fasans gälla skrik. Vadå, kom vi för nära? Vi letar i nästa och nästnästa damm. Nix. Men vi nästan snubblar över världens raraste backsippor! Vilka blyga skönheter. Eller är det den 4-gradiga kylan parad med friska vindar och allt tätare moln, som får backsipporna att dra ihop knopparna?

Naturreservatet ligger vackert, vettande mot Skälderviken. Genast gör vi några fynd. En för länge sedan avdankad, genomrostig cykel. En uråldrig tank. Går vi på en gammal soptipp? Ja, bekräftar ett älskvärt par från orten, som vi råkar.

Eyal letar efter och lyssnar efter grodor. Tyvärr ger sig ingen kvack-kvack till känna.

Rara och outsägligt fagra backsippor.

Det börjar droppa. Men vad gör det när luften är mättad av fågelljud. Kapuschongen på. Och kolla där, en lågt flygande brun kärrhök!

Blickarna vänds mot åmynningen. Där spatserar gracila skärfläckor och några storspovar. Måsfåglarna både syns och hörs så det står härliga till. Stämningen är snudd på festlig. Droppandet har upphört, men säkrast att ha kapuschongen på för vinden är snål. Visst skulle det vara gott med en kopp varmt kaffe!

Rappa steg och snart är vi framme. Klapperstenarna vid Jonstorps badstrand. Fram med sittunderlag. Fram med äpplen. Fram med Kerstins hembakta bananbröd. Fram med kaffetermosen. Kaffet görs i ordning och hälls i koppar. Kaffet värmer både händer och innanmätet. Vad kan mer begäras av livet?

Inte regn. Först bara ett stänk som faller nästan obemärkt. Vi tänker på strandskatan i stället. Och alla dessa skränande måsfåglar. Det regnar större droppar. Nej. Det haglar. Vi kanske bör packa ihop oss och söka skydd, föreslår Kerstin. Vilken god idé. Men gör det! Nu! Vadå mitt i fikat? Ja, vi tar kopparna i handen. Men SMHI har inte sagt något om hagel. Vi står under ett tak vid grillplatsen. Öppet från alla håll. Perfekt för heta sommardagar. Snart hackar vi tänder. Vi raskar på till cyklarna i hällregnet. Åtminstone står vi inte och fryser.

Rostig cykel. Så kan det gå när man spatserar på en gammal soptipp.

Lugnet före stormen. Eyal njuter stoiskt av några slurkar kaffe. Men snart…

 

Edvard Persson

Ingen tvekan om att skådespelaren och sångaren Edvard Persson var en celebritet här. I varje fall under hans glansdagar på 1940- och 1950-talen. Paret vi nyss råkade tipsade om var hans hus ligger. Regnet får oss att prioritera hårt. Snart är vi framme vid kyrkogården och vi står andäktiga och blöta inför hans väldiga gravsten. Vi är inte så kyrkliga av oss. I dag gör vi ett undantag och går in i kyrkan. Inne är det nog närmare Gud och värmeaggregatet. Så nära att hjärtat så gott som smälter av tacksamhet.

Jonstorps kyrka och kyrkogården där Edvard Persson ligger begravd.

 

Tunneberga Gästgifvaregård

Då är det äntligen dags för äggakaka. Vi torkar skorna ordentligt och stiger in på gästisen. Här är det ombonat, välkomnande och gammaldags på ett trivsamt sätt. Kanhända är det också musikens förtjänst. Harry Brandelius sjunger Gamla Nordsjön anno 1944. Det blir varmt inombords.

Vi klär av oss. Alla blöta ytterplagg får torka upp. Vi beställer du vet vad och tar oss an salladsbordet. Tre sorters sill, allsköns sallader och lite grönt. Hembakta frallor, knäckebröd. Allt fräscht och gott.

Vi närmar oss dagens höjdpunkt.

Det ska bli så skönt att stiga in i stugvärmen! Tack, Isabella Hagman för fotot och för det trevliga bemötandet!

 

Äggakaka!

Äggakaka serveras i het stekpanna. Som sig bör med stekt fläsk och rårörda lingon. Så gott att man själv blir rörd. Skånsk husmanskost när den är som bäst!

En välsmakande äggakaka med alla goda tillbehör.

 

Vitsippeskogen

Mätta och omåttligt nöjda cyklar vi till Höganäs kommuns minsta naturreservat, Vitsippeskogen. Här möts vi av fågelläten, överväldigande vitsippsmattor, gul färgad svalört och – tänk dig – en del solsken. En ekorre kommer fram och sätter sig på en nedfallen stam, som verkar flitigt hackad av hackspett.

Av fåglarnas konsert känner vi igen grönfink, gransångare och talgoxe. De andra sångarna är okända för oss, men vi njuter ändå.

Vilket fint litet naturreservatet! Och vilken fin avslutning på turen till Jonstorp. En tur fylld av överraskningar. Som tur är. För hur kul hade livet varit utan?

Naturreservatet Vitsippeskogen är ett litet eget universum fyllt av vitsippor och fågelläten. En lisa för själen.

Ta vara på tiden.


Läs mer

Fler av våra upptäcktsfärder i Kullabygden hittar du här.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

2 svar

  1. JoY skriver:

    Fin bild på Backsipporna och vitsipporna. Grodor är inte lätta att hitta, vi gjorde ett försök i Tiveden utan resultat. Att sitta och fika i hagel är inte roligt förstår att ni flyttade er. Äggakaka, mums så gott.

    • PåUpptäcktsfärd skriver:

      Kul att höra från er. Ja, vädret – och livet – kan spela ett spratt ibland. Då blir det härligt med vackra backsippor och god äggakaka!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.