Vandra på Rundes havsnära fjäll

Lunnefåglarna och vi är rörande överens om norska ön Rundes skönhet. Här kan du vandra vid små sjöar, myrlandskap och dramatiskt fjäll, där grönklädda berg stupar rätt ner i havet. Lunnefåglar, liksom andra havsfåglar, gör inte vandringen sämre.

 

Myrlandskap vid havet

Vi börjar vid skyltarna efter campingen och tar backen upp. En lång och sugande backe uppför det gräsklädda berget och förbi en gammal kvarn på vänster sida. Sådana små vattenkvarnar var förr i världen mycket vanliga på traktens gårdar. Ett smart sätt att ta vara på vattenkraft i en region bemängd med smältvatten och därav vattendrag.

Havsutsikten breder ut sig från myren, liksom havsluften och vågornas sus. Solen är behaglig, det är varmt och gott och lite disigt.  Vid skylten Runde fyr viker vi av till höger. Under spången porlar det lätt på den blommande ängen. Uppe på bergsryggen är människorna små silhuetter som rör sig i maklig takt. Samtidigt är havet, de landnära öarna och Sunnmörsalperna ständigt närvarande i blickfånget.

 

”Fjällets polis”

Av och till gör sig storlabbar påminda med gälla rop eller flygturer över huvudet; myrmarken är ju reviren där de häckar – deras ”hemma”. Ve den som lämnar de markerade stigarna, för storlabben kan vara aggressiv och gå till attack. Därav öknamnet fjällets polis.

 

Branta stup

Ängsullen vajar i havsbrisen och liknar bomullstussar, vars vithet bryter mot myrens frodiga, regnmättade grönska. Nu nalkas vi bergsryggen och förvandlas antagligen själva till små silhuetter.

De grönklädda branterna bredvid stupar uppemot 200 meter ner i havet. Svindelkänsliga kan gå lite åt sidan för att lindra obehaget.

 

Magnifika vyer

När vi blickar mot havets oändlighet upptäcker vi ett kryssningsfartyg långt borta vid horisonten.

Ännu en skylt pekar mot Runde fyr, och ännu än gång följer vi skyltningen. Ett gammelnorskt får ger sig till känna från myren och får bräkande gensvar.

Över en stätta för magnifika vyer över fyren och Norska havet. Wow!

Det kommer mera.

 

Havssulornas rike

Uppåt igen – först till stättan och sedan upp till höger för att gå ända ut tills stigen utmynnar i en spetsig klippa som sticker ut mot havet. Utsikterna är grandiosa – om man törs ta sig hit. Här omsluts man av havet från tre håll, samtidigt som havssulor i tusental hörs och svävar runt i hundratal. Med deras snövita fjäderdräkt och vingspann på nästan två meter liknar havssulorna änglar. Välkommen till havssulornas rike, deras första häckningsplats i Norge!

Havssulorna häckar direkt på klipporna vid havet, vilka målats vita av fågelspillning. Vi sitter på gräset, på betryggande avstånd från stupet, och betraktar oavlåtligt skådespelet.

 

Rundebranten

Följer stigen som slingrar sig upp genom hagen med fårens bräkande i öronen. Väl på toppen är vi på turens högsta punkt, Rundebranten. De vida vyerna erbjuder extra av allt – Sunnmörsalperna, bergen längs havet och det oändliga Norska havet. Även här kan närheten till stupen mot havet kännas lite pirrig.

På väg ner hittar vi ännu en utsökt utsiktpunkt över havssulor och den storslagna omgivningen. Likt flera andra havsfåglar håller sig havssulorna tätt intill varandra i en stor koloni. Bra så länge de håller sig friska.

Även lunnefåglar visar upp sig i skyn, flygandes i skytteltrafik från havet till deras boplatser vid klipporna.

 

Till sjöarna

Vi lämnar klipporna och havsfåglarna och viker vid en något otydlig skylt till vänster. Vi korsar myrmarken omgivna av ängsull och riktar in oss på några små sjöar. Storlabb i luften! Tack och lov håller den sig på behörigt avstånd från oss. Gluggar med storartad utsikt påminner oss om närheten till hav, berg och tvärbranta klippor.

 

Fjällkänsla

Till vänster vid en pinne mellan två sjöar. Vid sjön har ljungen börjat blomma rosa. De karga bergen bredvid liknar svenska fjällen, vidder fyllda av stillhet.

Stigen leder oss uppåt, med lärkors muntra drill i öronen. Även rara blommor och rosa orkidéer gläder. Så till den grad att vi måste slå oss ner på en sten och insupa omgivningen. Lärkan är det enda som hörs.

Förbi något som kan vara rester av en gammal fäbod i sten. En sjö. Och ännu en sjö. Stenigt och lerigt på sina håll.

Efter den tredje sjön vänder den smala stigen mot havet, in i en betesmark. Här är stigen inte helt överens med vår karta så vi fortsätter ner, återvänder uppåt, för att konstatera att stigen som enligt kartan skulle finnas av någon anledning dragits om – kanske för att storlabben ska ha sina häckningsplatser på myren i fred. Sålunda går vi ner igen, genom en ravin, en stätta och överväldigas av strålande havsutsikt genom en betesmark. Snart är vi på den breda stigen där vandringen inleddes. Cirkeln är sluten och vandringen kan avslutas. Men tack och lov gör vi inte det.

 

Lundeura

Vi fortsätter uppåt till lunnefåglarnas högborg, Lundeura. Vid två tidigare tillfällen har vi sett tusentals lunnefåglar på håll, men bara handfull på nära håll. Blir det tredje gången gillt?

Uppenbarligen. För denna gång är Lundeura befolkat med hundratals fåglar. Flera står obesvärat på armlängds avstånd.

Klockan är tio på kvällen, sommarvinden är ljum, det är ljust, hundratals lunnefåglar är nära på de branta klipporna, tusentals flyger över havet eller simmar i vattnet.

Livet är bra. Det är gött att leva. Här och nu på Runde.

---

Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Starten av stigen mot bergen nära campingen.
Längd: Ca 10 kilometer
Höjdmeter: Uppskattningsvis cirka +/- 550 meter
Tid: Uppskattningsvis 3-5 timmar, blev ganska många stopp för vår del.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc. Obs , vi gick en del fram och tillbaka efter sjöarna ner mot huvudstigen.

Obs1: Rundes berg stupar rakt ner i havet, så det finns ställen där man kan gå nära stup. Dock går det att hålla sig längre från kanten om man är svindelkänslig.
Obs2: De större stigarna runt ön och mot fyren är stora och enkla att följa. Däremot var stigen under vandringen vid sjöarna otydlig och inte helt enkel att se, trots att det fanns en del markeringar. Här var det också betydligt fuktigare och lerigare än på resten av stigarna under vår vandring i juli.

Läs mer: Läs mer om våra vandringar i Norge här.
Framöver kommer även inlägg om Rundes lunnefåglar.

---

Text: Eyal
Bild: Kerstin

---