Vandra på Mästocka ljunghed

Välkommen till halländska naturreservatet Mästocka ljunghed! Här vandrar du i ett eget litet universum.

I halländska naturreservatet Mästocka ljunghed vandrar du i ett eget litet universum. Ljunghedens böljande kullar är en fredad zon för en mångfald flora och fauna. Som vackrast är det under sensommaren när ljungen blommar dovt rödviolett.

 

Tidsresa

Här i naturreservatet Mästocka ljunghed har tiden stannat upp. För precis så har det halländska hedlandskapet sett ut i över 300 år. Tidigare sträckte sig hedlandskapet milslångt. Nu är dessa 156 hektar det lilla som återstår. Resten blev skog.

Brunfläckiga kor på kullarna bredvid ser till att ginsten fortsätter frodas, inte minst Hallands landskapsblomma hårginst.

Ljung blommar rödviolett på båda sidor av den uppåtgående stigen. Om man tittar noga så är ljungbuskarna olika höga, beroende på när de brändes senast. Syftet med detta traditionsenliga svedjebruk är att främja återväxten.

Väl uppe på kullen kan Hallandsåsen skönjas på håll. Vi tar till höger och följer en blå markering neråt. Det blir planare.

Betande kor på ljunghedens böljande kullar.

Som syns på de svarta pinnarna så bränns delar av ljungheden fortfarande med jämna mellanrum

Ett litet universum i rödviolett och orange (vissnande ormbunkar).

 

Mångfald

Det surrar som i en bikupa av allsköns bin och andra insekter. Slåttergubbe lyser gult mellan ljungen. Korparna åberopar ivrigt sitt namn korp-korp i konkurrens med kornas råmande.

Björsjön uppenbarar sig till vänster, ännu så länge på håll. Upp på en spång och snart närmar vi oss en dunge med björkar. Mot alla odds tar vi fram kikaren och spanar efter orre, men den skygga fågeln håller sig så klart väl dold i buskarna.

Så vi vänder blickarna neråt efter orkidén jungfru Maria nycklar, som lär finnas här; återigen blir vi besvikna.

Vi följer den blåmarkerade leden.

På marsch på spången.

 

Lingon!

Lingonen är dock osvikliga och växer rikligt nästan insprängda i ljungen, klasarna är plockmogna. Vi gör en rättvis arbetsfördelning: Kerstin plockar, jag håller utkik efter orre och lyssnar på bäckens porlande. Ingen orre, men hinken är full på nolltid.

Plockmogna lingon. Mmmm

 

Eget universum

En bänk med utsikt över sjön säger: kom och sätt er. Det blir en spontan fikapaus. Det är nu, med citronfjärilar fladdrande över ljungheden och vita näckrosor nere i sjön, som känslan av ett eget universum infinner sig. Vardagsbekymmer och Den Stora Världens elände känns fjärran. Just nu känns meningen med livet att lyssna på syrsan.

Över en spång och ännu en. Vi beundrar en nässelfjäril som sitter stilla på en ljungbuske och fortsätter rundvandringen bland gamla stenblock och böljande, ljungklädda kullar som sprakar i förvånansvärt många olika nyanser av rödviolett, beroende på hur långt gången blomningen är på den enskilda busken.

En bänk med sjöutsikt. Perfekt för en fikapaus.

Förbi en porlande bäck.

Nässelfjäril.

 

Badplats

Ljungheden är nu bredvid medan vi trampar på en grusväg. De goda nyheterna är att vi har bra överblick över heden. Snart är vi  framme vid en liten badplats, där en barnfamilj har förskansat sig och verkar stortrivas.

Vi går genom en tät skog vid strandkanten, med mossklädda stenar och träd. Vi hejdar oss när vi når flera decimeter djupa vattenpölar som tvingar oss till en liten omväg till höger om stigen. Kort därefter är allt åter frid och fröjd och vi följer stigen ända tills den tar slut. Det blir en marsch längs en bilväg runt 100 meter innan vi gör en vänstersväng in på en stig.

Här kan man få en stämpel på att man varit här.

Badplatsen lockar – kanske en annan gång.

 

Le grand finale

Återigen tas vi emot av ett fridfullt universum med en blommande ljunghed med mer eller mindre öppna vyer över Björsjön. Den som vill kan slå sig ner på en picknickplats direkt vid sjön.

Men vi ska upp för den bredaste utsikten över ljungheden, förbi våtmark med bland annat granspira och gentiana och – lite senare vid en lång spång – överblommad klockljung.

På väg upp söker vi med blicken efter Hallands landskapsblomma och – denna gång har vi tur. Några fina gula exemplar av hårginst ger sig tillkänna. Man ska ha tur i livet.

Högst upp på kullen uppehåller vi oss en stund i vårt lilla universum för att njuta av fridfullheten, vyerna och av färgblandningen rödviolett och vissnande ormbunkars orange.

Ännu en perfekt fikaplats vid vattnet.

Bred utsikt över ljungheden.


Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Parkeringsplatsen vid naturreservatet längs landsvägen.

Längd: Knappt 3  kilometer
Höjdmeter: Begränsade
Tid:  En knapp timme.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.

Läs mer:
Mer om vandring bland ljung:
–  Lya ljunghed på Hallandsåsen.
–  Långahultamyren i Halland.
–  Drakamöllan på Österlen
Lüneburger Heide i Tyskland.

– Alla våra vandringar i Sverige hittar du här.
– Länsstyrelsen information om Mästocka ljunghed hittar du här.

Halländska landskapsblomman hårginst. En riktig raring!


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.