Rapport från den Lilla Världen den 15 mars

Disigt och grått så långt ögat når. Alltså upplagt för en härlig överraskning!

 

Temat för dagens upptäcktsfärd är rovfåglar.


I den Stora Världen pågår ett krig sedan den 25 februari 2022. Denna fruktansvärda tragedi tynger oss. Små vardagliga händelser i den Lilla Världen ger oss kraft. Under denna vinjett återkommer vi här på bloggen med rapporter från vår Lilla Värld.


Enligt väderprognosen skulle dagen bli en oansenlig, dimmig, gråtrist dag. Och ändå tappar vi inte gnistan. Vi packar matsäck och kommer givetvis ihåg både kaffetermos och bulle. Sedan bara ut på cykeln utmed havet.

Vädermakarna till trots tränger solen igenom emellanåt. Det blir varmt. Det blir ljust. Det blir glättigt när vi tittar på fåglar, och de betraktar oss. Ja, vi vet var vi har varandra.

Och efter småstenstränderna och klipporna vänder banvallen inåt land och vi trampar vidare både bil- och (för ovanlighetens skull här i Skåne) blåsfritt. Vid vår favoritfågelsjö strax före Ingelsträde får vi syn på rara fåglar – både tofsvipor och krickor. Vi ska dock vidare. Till en kulle för att skåda rovfåglar över en bit mat och en kopp kaffe.

Framme vid Svedberga kulle sätter vi oss på en platt och skön sten, dukar upp vår salladslunch och spejar över nejden. Men ack! Solen har slukats av dis och dimmoln och därmed går vår dröm om att kunna se rovfåglar högt upp i himlen i kras. Samtidigt tränger en fruktansvärt tanke genom huvudet. Visst är termosen med, men varken kaffet eller muggarna. Är livet förstört? Inte alls, vi håller det goda humöret uppe. Det måste vi, inte minst i denna utmanande tid!

– Titta, utropar Kerstin! Uppe! Rovfåglar!

Hon talar lite väl enstavigt, men när jag ställer lunchlådan åt sidan och tittar upp är allt förlåtet – och jag tappar hakan. Ett fyrtiotal rovfåglar i allehanda storlekar svävar i skyn. Trots diset syns de väl med blotta ögat, och flerfaldigt bättre i kikaren, som vi turas om att använda utan att få nog av det som vi kallar naturens mirakel. En enda gång har vi överväldigats av så många rovfåglar upp i skyn och det var i Zahara i Andalusien. Båda gångerna tappade vi hakan, båda gånger var vi oförberedda på underverket.

När allt kommer omkring handlar det inte om något underverk, utan om ren tur parad med, tråkigt nog, förutsägbarhet. Just nu i mars flyttar många fåglar, så även rovfåglar. Vi råkar vara på rätt plats vid rätt tidpunkt – och med en kikare i handen.

Vad har vi lärt oss i dag? Att även en gråtrist dag kan ruva på vidunderliga naturupplevelser. Det gäller att vara som scouterna. Alltid redo. Redo att vara med om något fantastiskt. Redo att ta emot.

Kaffet då? Vi har ju hett vatten i alla fall, säger Kerstin. Och lite pressad citron i lunchlådan efter salladen. Varför inte blanda ihop två goda ting?

Med denna “häxbrygd” värmer vi oss tills dimmolnens kyla till slut tränger in genom märg och ben. Då säger vi adjö till rovfåglarna, packar ihop vårt pick och pack och trampar hem så det ångar om oss.

Tack för ännu en underbar dag i vårt liv!

Några av de svävande rovfåglar som dyker upp i skyn under lunchen.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.