Kåseri: Flera flygförseningar?
Om en makalös flygförseningar som nog satte charterindustrins ekonomiska tillväxt i gungning. Allt enligt mottot den enes bröd den andres död. Bokstavligen, i varje fall till hälften.
Det började med ett dilemma. Alldeles för sent insåg vi hur tidigt vår flyg från Arlanda till Mallorca skulle gå: alldeles för tidigt. För att vara säkra på att inte missa flyget var vi tvungna att sova på flygplatsen. Givetvis var vi så sent ute att alla billiga hotellrum var slut och de goda råden var dyra. Valet stod mellan svindyrt rum för några timmars dålig nattsömn eller gratis övernattning på en flygplatsbänk. Dålig nattsömn garanterat.
Vi valde bänken.
Bänken levde upp till förväntningarna. Hård med distinkt träsmak, och med glipor som pressades mot den allt mer frusna kroppen i ändlös tortyr. Vilket förde det goda med sig att vi var först i kön till incheckningen. Först att få reda på att flyget var närmare tolv timmar försenat.
Enda plåstret på såret var en generös kupong för mat och dricka under väntetiden. Men mat var det sista vi orkade tänka på. Vi var trötta, håglösa och hålögda. Med sina sista krafter glodde Kerstin på skärmen i en from förhoppning om bättre (avgångs)tider. För egen del bidrog jag till stämningen med bister uppsyn. Vi hade nästan tolv timmar kvar att tillbringa på en hård flygplatsbänk.
Toppenstart på drömsemestern, eller hur?
En vink mitt i vimlet av en förbipasserande passagerare, ett ansikte som jag snart kan placera. En passagerare som vi råkade på resmålet förra året. Men tjena, tjena. Var gör ni här? undrar bekantingen. Han menade på bänken. Han krävde, och fick, ett hotellrum att tillbringa väntetiden på. Stå på er! uppmanade han oss.
Människan är ett mysterium för mig, ena ögonblicket var vi spillror av vårt forna jag, och i nästa sprudlande av energi och revanschlust. Någon taxi hem och tillbaka, som personalen bakom disken erbjöd oss, kunde de glömma. Hotellrum ska vi ha!
Det blev ett rum på ett fyrstjärnigt hotell med prima dusch och sköna sängar. Efter några timmars sömn vaknade både vi och aptiten. Vi hade kupongen med ofattbart mycket pengar att spendera. Hur ska vi hinna göra oss av med alla pengar? Vi åt och drack gott och ändå hade vi bara använt en mindre del av beloppet. Ett allvarligt bekymmer.
Tills vi hittade ett välsorterat kafé som hade inte bara smarriga smörgåsar, utan också gott bröd. Det blev en köpfest. Vi köpte en ask choklad till bekantingen och en massa bröd. Givetvis ett par rejäla mackor för att ha ombord. Där och då fattade jag vad som menas med den enes bröd den andres död.
För utöver bröd och hotellrum fick researrangören, till slut och efter mycket om och men, betala den av EU lagstadgade ersättningen för denna makalösa försening inom EU. Summan täckte en icke obetydlig del av resans pris.
Det är kanske inte så dumt med flygförseningar. Bara de är makalösa.
Text: Eyal
Bild: Kerstin