Vandra från Himmelstorp på lugna östra Kullaberg

Kor och kalvar bidrar till naturens mångfald i omväxlande Kullaberg.

 

Upplev östra Kullabergs omväxlande natur och storslagna vyer. Här är stigarna bitvis smala och branta, men framförallt lugna och natursköna. Med andra ord, denna rundvandring från Himmelstorp ger goda förutsättningar att beundra Kullabergs storslagna natur i fred.

 

Rundvandring med höstlig twist

Vi märker den genast vid starten vid Himmelstorps nedre parkering. Hösten med dess vidunderliga gröngula skrud vart än vi vänder blicken. Även blundandes förnimmer vi årstiden på den omisskännliga krispiga luften. Hösten hörs på krasande löv på väg mot Himmelstorp och på den mjuka bädden av förmultnade löv. Inledningsvis är skogsvägen bred, men när vi avviker ner till höger smalnar den. I gengäld skymtas Skälderviken.

Inledning på hösten i Kullabergs bokskog.

 

Skälderviken

Förbi ett par söta röda stugor med formidabel havsutsikt och vi tar oss över en stätta till vänster och vips blir vi begapade av nyfikna får. Vi kan inte slita ögonen från det breda panoramat över Skälderviken.

Ändå gör vi det för att komma ännu lite högre vid några gamla stenar. Vi går på en fornåker med gamla anor fram till stenarna som markerar en urgammal gräns. Stenarna är beviset på att det har odlats här sedan många många år, kanske ända tillbaka till stenåldern. Ja, man kan få ståpäls för mindre.

Ännu mer ståpäls lite senare. Ty nu lutar vägen uppåt i skogen och bergfinkar i omängder påkallar vår uppmärksamhet. Vilka små sötingar med ohejdad aptit på bokollon och rönnbär!

Öppen utsikt över Skälderviken från fårens betesmarker.

 

TV-serien Kullamannen

Minns ni tv-serien Kullamannen? Denna ungdomsthriller från gamla goda 1960-talet spelades bland annat in vid den här gamla gården (Doktor Millers hus i tv-serien) från 1600-talet som vi nu passerar. En stund senare avtecknar sig Himmelstorp från skogsstigen. Denna gård och sedermera kafé är inte fullt lika gammal (1700-talet), däremot betydligt mer välbesökt. Ursprungliga huset uppfördes emellertid på 1400-talet.

Doktor Millers hus i tv-serien Kullamannen. Mysiga hus, eller hur!

 

Upp på Sadeln

På en bastant bok står ett versaliserat “N” i gyllene gult på en bastant bok. Handmålat av den bortgångne konstnären Lars Vilks. N för Nimis, hans livsverk. Här är stigen smal och kanten brant, alltså farligt farligt, men också härligt härligt med havet skymtande mellan granar och delvis avlövade bokar. Ytterligare några N till och vi står vid nedgången till Nimis.

Här följer vi inte inte N, utan en orange markering som obönhörligen leder oss upp tills vi är framme vid Sadelns lägsta topp – eller “näst högsta” – på drygt 150 meters höjd. Vyerna över havet är vidunderliga.

Men varför nöja sig med nästa bästa? Ner för en brant nedförsbacke över sten och stock och upp igen så är vi uppe på Sadeln. Livet på 167 meters höjd är mycket tillfredsställande. Likaså utsikten över Håkull, havet och sträckande gäss – det senare hösttecknet kan inte garanteras.

Ner genom en föga använd skogsstig, korsar orange markerade leden och vidare ner längs en mindre stig med en vegetation tät som en kokong, inte minst hasselsnår.

Magnifik utsikt över Skälderviken från Sadeln.

 

Lantliga Kullaberg

Över en stätta och in i en hage. Ormvråkar ropar i skyn, kanske för att varsko oss om en gammal och respektingivande ek på vägen. Här visar Kullaberg sitt lantliga ansikte, med böljande gröna ängar inramade av skogen. Mitt i härligheten ringlar en bäck ända ner till Vattenmöllan. Tänk att öringen förmår ta sig från havet hela vägen upp hit!

Björkeröd och dess timrade gamla hus är en fröjd för ögat. Och där svänger vi till vänster och upp på en stätta till nästa hage. Där iakttas vi noga av två kalvar som rätt som det är skuttar i väg till mamma Muh.

Från ängen kan vi inte bara se Enebacken (bakom ett av Björkeröds förrådshus) utan också Sykällan och topparna Gregers backar och Norra Ljungås.

Efter en domarring lämnar vi kohagen medelst en stätta och går in i skogen. Där ruvar en överraskning: en 270-300 år gammal bok, av omkretsen och höjden att döma. Flera trädruiner tjänar som utmärkta insektshotell. Vidare i bokskogen på lövbädd och vi siktar nästa överraskning till höger: Kungstenen. Och precis på stigen en kambrisk sandsten som antagligen flyttats dit under istiden.

Betesmark runt Björkeröd.

Björkeröd gård.

Gott om enar växer på backen som lämpligt nog heter Enebacken.

 

Domarringar

Återigen råkar vi den porlande bäcken mot Vattenmöllan och fortsätter på en grusväg vid en hästhage. Vid ett rött timrat hus med vita knutar svänger vi till höger. På krönet av backen avviker vi från vägen till vänster. Och där är den, domarringen, mitt i bokskogen. En till domarring finns längre upp. Förr fanns betydligt fler domarringar, men folk har tydligen snott stenarna till bygge av hus och broar. 

Nu är det bara att rulla ner för backen och snart är vi återbördade till startpunkten. Slut på denna vandring på överraskande omväxlande östra Kullberg.

Domarringen nära Himmelstorp. Kan någon höra historiens vingslag?

Gott om bokskog i omväxlande Östra Kullaberg.


Vandringsfakta

Start- och slutpunkt: Nedre parkeringen nära Himmelstorp.

Längd: Drygt 6 kilometer
Höjdmeter: +/- drygt 150 meter
Tid: Runt 2 timmar.

Karta och detaljer: Hittar du på vår profil på Wikiloc.

Läs mer: Tips och inspiration om vandringar hittar du på ”Vandra på Kullaberg – vår guide”.

Fram till grinden, men inte längre, för här vaktar jag! Muu!


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.