Äntligen på utlandsresa!
En glad Eyal framme i det hägrande utlandet. I bakgrunden syns världskulturarvet Kronborg slott i danska Helsingör.
Som så många har vi längtat att åka utomlands. Att avsluta isolering, att dra i väg någonstans – utan att utsätta vare sig oss eller någon annan för någon hälsofara. Nu har drygt två veckor gått sedan andra sprutan. Utlandet, här kommer vi!
Lång längtan
Ett och ett halvt år har gått sedan vi en kulen marsdag landade i Sverige efter att ha lämnat Mallorca i förtid. Uppbrottet skedde i stor hast och kändes närmast traumatiskt. Mentalt kraschlandade vi i Sverige. Steg för steg reste vi oss ur askan och har gjort både stora och små upptäcktsfärder i vårt vackra land. Det har varit en bra tid vars minne vi kommer att vårda ömt resten av livet.
Under tiden har vi även hunnit flytta från Stockholmstrakten till vårt nya hem i Kullabygden. Här med Öresund alldeles intill har knappt en dag gått utan att vi kunnat se grannlandet på andra sidan sundet. Ibland har vi stått och spejat med kikaren över Danmark. På sina håll skiljer det bara så lite som 3,5 kilometer till Själlands största stad Helsingör! Bland stadens byggnader stack ett imponerande landmärke ut: Kronborg slott. Inte nog med att detta ståtliga slott är världskulturarv. Det nämns i Shakespeares Hamlet och kallas sålunda även “Hamletslott”. Som vi trängtade dit. Att kunna stå vid slottets bastanta väggar och känna dess storhet utan kikaren i handen. Så vi tänkte att vår första utlandsresa ska bära hän dit. En resa med en färja över dagen. En lagom munsbit för att främja en skonsam mental omställning som ämnar övertyga hjärnan att det är tryggt att resa utomlands nu.
I dag ska vi göra denna resa.
Kronborg slott på långt avstånd från den svenska sidan av Öresund. Nu blir det ändring på detta och vi kommer närmare!
Färja till Danmark
Ännu är vi i Sverige. Vi är ombord på en Forsea-färja och tillbringar de sista skälvande minuterna på övre däck. Blickarna är vända framåt och där avtecknar sig vårt yttersta mål med dagens resa: Hamletslottet. På närmare håll vajar flaggor från allsköns länder i Helsingborgs hamn och en systerfärja stävande mot Helsingborg. Nästan obemärkt rör sig färjan. Framåt!
Snart syns Ven med dess spännande höjdskillnader och grönskande fält alltmedan Helsingör rycker allt närmare. Stämningen på färjan kan nog beskrivas som förväntansfull. Det hägrande utlandet är antagligen kittlande för fler än oss. En del människor är uppklädda: damer har hattar och männen hawaiiskjortor eller åtminstone ölkärror. Några har nog tagit en morgonöl och tillåter sig uppsluppna skratt. Fastän vi sitter på en delvis vindskyddad bänk är vindens framfart förnimbar, den svalkar, den fläktar håret, den rycker i en dams hatt. Förgäves sträcker damen en hand efter den flygande hatten. Dramat avslutas lyckligt, hatten som flög upp så stiligt ramlar ner som en pannkaka och fastnar i en liten öppning mellan däcket och räcket. En herre skyndar sig fram, fångar upp det förrymda föremålet som sedan återbördas till dess rättmätiga och tacksamma ägare.
Förväntansfull ännu i hamnen i Helsingborg ombord på färjan.
Vår färja ser ungefär likadan ut som den på bilden.
Helsingör
Nu lägger färjan till i hamnen och glädjen väller in. Tänk att 20 minuters båtfärd kan frammana så starka känslor. Vi skulle genast kunna vända med båten, tura kallas detta. Men nej. Iland ska vi! Vi ska på upptäcktsfärd i Helsingör.
Nu är vi framme i utlandet. Vilken skön känsla!
Text: Eyal
Bild: Kerstin
