Omtumlande möten med djur

Om hjärtat inte smälter vid åsynen av denna sälunge som väntar på sin mamma, så säg.

 

Egentligen är det inte alls märkligt att vi har mött djur under våra upptäcktsfärder i Sverige de senaste månaderna. Naturen är ju djurens hem, och det vore ju snarare konstigt om vi inte stötte på några djur när vi vördnadsfullt tassar genom djurens hemmatrakter. Ändå blir vi omtumlade, gång på gång vid dessa möten och det känns att hjärtat slår några extra slag. 

Förklaringen är tämligen enkel. Det är djupt mänskligt att tycka om och respektera djur. Det finns nog ännu ett skäl: urbaniseringen, att vi har flyttat från landet till städerna de senaste generationerna och därför kanske när en romantisk längtan till det lantliga. Dit hör djur definitivt. Så varje gång man närmar sig ett djur spritter det till i hjärtat och glädje uppstår. Så är det i varje fall för mig och du kanske känner igen dig i denna beskrivning, eller?

Ett sätt att testa det är att titta igenom djurbilderna som Kerstin har tagit de senaste månaderna och känna efter. Skuttar det till av glädje inombords? Det hoppas vi! För när allt kommer omkring är det därför som vi gör denna blogg.

Mycket glädje önskar Kerstin och Eyal!


Jägarna

Minken med en nyfångad krabba i högsta hugg på väg mot boet väcker känslor.

Duvhök hukar över en duva. Hjärtat ömmar för den ännu levande duvan.

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Men det verkar inte gälla för den glupska snok som sväljer paddan i ett stycke.

En skarv – även kallad ålakråka – fick verkligen kämpa för att få ner ålen.

 

De gulliga

Sälen väcker moderskänslor – hoppas att mamman snart kommer tillbaka med mat.

Är inte dessa gräsandsungar rara!

Kan man annat än smälta vid ögonkontakt med denna kalv?

 

De stora fåglarna

Storkarna verkar, efter ett lyckat återetableringsprojekt i Skåne, trivas bra.

Visst blir man glad över flygande sångsvanar.

Självklart blir man glad åt att se en röd glada!

 

Och de små

Och en rödhake som brister ut i sång.

Strandskator med sina stora röda näbbar lyser upp.

Man kan bli lyrisk av en sjungande lärka, eller hur!

Tänk att Sveriges minsta fågel, kungsfågeln, kan skänka så mycket glädje.

 

Småkrypen

Även småkryp som dessa håriga bärfisar kan skänka den grå vardagen lite spänning.

All respekt för denna flitiga skogsblomfluga.

Ännu ett småkryp som ser till att smilbanden åker upp.

Visst kan små kryp sätta färg på dagen!

 

De ovanliga

Hjärtat hoppar till vid detta sällsynta besök av en vit dovhjort med ungar.

Efter mycket möda från bland annat länsstyrelsen i Skåne tycks pilgrimsfalken trivas bättre i Skåne. Vilken glädje att få se en skymt av en världens snabbaste fåglar.

 

De betande

Eloge till tamdjuren som håller landskapet öppet!

Hej på er söta, rara får!

 

I havet

Man blir lätt omtumlad vid åsynen av en tumlare.

Gråsälar verkar hålla samman i vått och torrt.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

2 svar

  1. Gertie skriver:

    Tack för ett fint inlägg!
    Möten med djur är alltid omtumlande, vare sig de sker runt knuten, eller på andra sidan jordklotet.
    Blev så glad och lite upprymd när jag halkade in på er sida. Tror nog att jag har sett den i förbigående förut, men nu fastnade jag, djurälskare som jag är.
    Tusen tack och jag kommer tillbaka…

    • PåUpptäcktsfärd skriver:

      Tack själv för värmande kommentarer! Kul att du är djurälskare och vi önskar dig många härliga och omtumlande möten med djur!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.