På jakt efter Andalusiens supersol

Skylt med texten Supersol med mörka regnmoln i bakgrunden.

Den utlovade supersolen lyser med sin frånvaro. I stället har det öst ner över 100 mm regn sen vi kom.

Vi tänkte byta vistelsen i ett djupfryst Sverige mot ett solvarmt Andalusien. Haha, fnyser ödet.

Låt oss först ge Sverige ett välförtjänt erkännande direkt från hjärtat: Du är vackert i din bländande vita vinterskrud! Vi kan även sträcka oss till att säga att det visst går att lämna stugvärmen och promenera i det vita och på nära håll betrakta snöklädda träd och stenar. Det är något magiskt med att beundra ett vinterlandskap med andedräkten rykande ur munnen.

 

Nog av vintern

Ändå fick vi ganska snart nog av vintermagin, eller åtminstone av den sibiriska kölden. Vi ville på varmare upptäcktsfärder. Vi längtade snabbt tillbaka till solens varma smekningar av håret och ansiktet. Så vi bokade en resa till ett av Europas solsäkraste hörn – Andalusien. Vi går “all in” på att vara ute hela dagarna och packar bara ner vandringskläder. Det enda vi tar med oss på denna treveckors upptäcktsfärd är varsin dagsryggsäck. För att optimera mötet med den andalusiska solen är vi klädda i t-shirt, fleecetröja (en kompromiss för den svenska vintern) och regnjacka (ännu en kompromiss). Därtill tunnaste möjliga tygvantar och en joggingmössa.

Vi flyger från Skavsta så resan börjar på stationen i Södertälje Syd. Så snart vi köper tågbiljetten till Nyköping i automaten uppdateras informationen på skärmarna. Vårt tåg är försenat och får en ny avgångstid. Perrongens minus 14-gradiga kyla omvandlas till ett ont värre av piskande stormvindar. Överlevnadsinstinkten tvingar oss till att springa upp och ner i trapporna tills kroppen kokar och framförallt lårmusklerna värker.

Skärm med information om försenade tåg.

Inte ett tåg i tid när vi ska till flygplatsen. Men hoppet om Andalusiens sol värmer på den iskalla perrongen.

 

Övningarna har motat bort den bitande kylan, men de biter inte på tåget vars avgång hela tiden skjuts fram. När katastroftankarna om att missa flyget slår rot och paniken vädrar morgonluft kommer tåget. Inne är det varmt, rymligt och så skönt att vi önskar att resan aldrig ska ta slut. Mötet med 30-gradig kyla, om vi räknar med vindeffekten, är chockartad. Det är kväll så kaféet intill stationshuset är igenbommat. Med kupade händer om öronen springer vi mot skylten Väntrum och känner på dörren. Den är olåst. Inne är det stort, närmast människotomt och flödande varmt. Vi håller händerna intill värmeelementet. Sedan – förlåt – rumpan.

Tre minuter före avgång måste vi ut i stormhelvetet till busshållplatsen. Med vår löjeväckande vårklädsel är varje sekunds väntan i blåsten en nära döden-upplevelse. En minuts försening har aldrig känts så utdragen.

 

Oväder i Andalusien

Vi har landat i ett molnigt, men vårvänligt Malaga. Demonstrativt tar vi av oss jackan och fleecetröjan och går i kortärmat. Helvetets portar öppnas inte förrän vi sitter i hyrbilen och ska navigera oss fram till vårt lantliga hotell. Regnet som bönderna säkert otåligt väntat på i månader vräker ner. Alla varma plagg vi var så snabba med att plocka av åker upp igen med blixtens hastighet.

Ovädret triggar i gång katastofreflexerna så vi cirkulerar runt på Malagas ödsliga gator i en desperat jakt på en öppen matbutik. Men det är en andalusisk helgdag och dagen till ära är allting stängt. Nästan. Till slut hittar vi en öppen bensinmack med en handfull matvaror utöver ett överflöd av choklad, snacks och alkohol.

 

Äntligen framme

Lyckan blir fullständig när vi äntrar hotellobbyn. Som på en given signal orkestreras vindbyar fram vars styrka tilltar allt mer i ett stigande crescendo. Att lämna bagaget i rummet och ta en liten promenad i närliggande världsberömda orten Ronda som vi har tänkt oss är otänkbart. Ännu fungerar Internetet och elen så vi hinner informera oss om att vi har har hamnat mitt i stormen. Stormen heter Emma.

Har du hamnat i ett riktigt oväder på semestern någon gång?

Trasigt paraply på marken.

Vingklippt paraply. Ett av stormen Emmas många offer längs gatorna i Ronda.


Text: Eyal
Bild: Kerstin


 

4 svar

  1. Sara skriver:

    Vilken otur ni hade! Att råka hamna mitt i en storm när ni sökte solen! Men med lite positiv inställning så går det alltid att njuta av livet, oavsätt väder! Men vi får väl be till solguden och hoppas på sol efter stormen!
    Och med oväder så har det väl hänt under mina resor men oftast inget som sträcker sig så många dagar!

    • PåUpptäcktsfärd skriver:

      Det här ovädret är ovanligt seglivat. Även om regnet är efterlängtat och välbehövligt, inte minst för att fylla på de ganska tomma vattenreservoarerna här. Men vi försöker passa på att gå ut mellan skurarna och hoppa i vattenpussarna 🙂

  2. Ditte skriver:

    Verkligen osis! Jodå, oväder har vi mött men inte direkt så mycket i Spanien. Vi var i södra Kina öfr några år sedan , på ön Hainan och där kom en cyklon. Men inget att göra bara följa de bestämmelser som fanns och det räckte långt. Även på Filipppinerna har vi drabbats av en cyklon me dtillhörande översvämning och då ville jag raskt därifrån.
    Spännand enu att följa era äventyr i Andalusien. En trakt där jag varit ganska mycket.

    • PåUpptäcktsfärd skriver:

      Tack och lov har vi hittills sluppit cykloner. Som du ju säkert vet finns det verkligen mycket att se här i Andalusien. Vi får se hur mycket vi hinner med återstoden av tiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.