Fåraherde i modern tappning
Dagens moderne fåraherde är motorburen med cigarr i mungipan.
Undrar om det finns ord mer mystikladdade än fåraherde. Genast ser man framför sig en kontemplerande man under ett olivträd på en enslig kulle långt från allfarvägarna. Medan han drömmer sig bort över sitt öde och flugorna surrar betar fåren i godan ro i omgivningen. Den här mytomspunna bilden är nog inspirerad av Paulo Coelhos bästsäljande roman Alkemisten.
Antagligen är jag inte helt ensam om denna mystikladdade bild i huvudet av fåraherden. Boken har lästs av 65 miljoner människor världen över.
Till dessa 65 miljoner har jag lite dåliga nyheter. Ni måste tänka om.
Jag har nämligen mött en fåraherde så att säga in real life. Ansikte mot ansikte. Den mystikskimrande bilden har fått sig en rejäl törn.
Här kommer mina minnesanteckningar
Vi går på en asfalterad väg mellan lantliga gårdar utanför Alcudia på norra Mallorca. Då det hörs ett intensivt klapprande ljud stannar vi till och vänder oss mot ljudet. Vi tror knappt våra ögon. En flock får galopperar och närmar oss som en smärre tsunami. Fåren upptar hela bredden så vi måste flytta oss till vägrenen. Har de fått spel, vad är det som pågår?
När de nalkas får vi svaret. Denna orimliga fart och dito färd är dirigerad av en lagom tjock man i sina bästa år vilken grenslar en brummande moped – en modern fåraherde. Motorn förpestar luften liksom cigarren som sitter fast i hans mungipa.
Tack och lov springer den obligatoriska vallhunden (med utsträckt tunga) bredvid fåraherden. Någon måtta på moderniteten får det allt vara!
Hur modern var den senaste fåraherden du stötte på?
Men än så länge är i alla fall vallhunden varken moderniserad eller mekaniserad.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
Kan helt klart säga att min bild var densamma som din! Inte länge sen jag läste Alkemisten och kände att ett liv som fåraherde ändå lät härligt! Moppe varianten låter ju inte riktig lika härlig måste jag ju erkänna. Och man hade ju hellre sett en vandringstav än en cigarr! Kan inte minnas ens senast jag såg en fåraherde… men jag hoppas att inte alla har gått över till den moderna varianten! Ännu en välskriven text med fina minnesanteckningar!!
Hej Sara och tack för dna kommentarer! Vilket sammanträffade att du läst Alkemisten nyligen, det passar ju bra. Vi kommer inte heller ihåg när vi senast såg en traditionell fåraherde. Däremot såg vi en ”koherde” senast i somras på vandring i Schweiz. Och där handlade det om traditionella metoder…..även om vi i just Schweiz faktiskt sett moderniteter i form av flygande kor. Det kommer vi garanterat att skriva om i framtida inlägg.