Fågelparadiset Alcudia – för de ofrälsta
Fågellivet i Alcudias naturreservat trollbinder. Jag gick in i reservatet som en skeptiker och nu är jag fast i fågelträsket. Följ med på min personliga förvandling.
Detta inlägg vänder sig inte till dig som redan är frälst fågelskådare och kan förmå dig att tillbringa en vinternatt i ett gömsle. Jag skriver till de ofrälsta, till de skeptiska som tycker att fågelskådning verkar erbarmligt tråkigt.
En sådan ofrälst skeptiker var jag fram till nyligen. Motsträvigt följde jag ändå med min något frälsta hustru på enstaka utflykter till fågelreservat som bidrag till äktenskapets eviga kretslopp av kompromisser.
Alcudias naturreservat – egna kosmos
Fågelvärlden tog mig inte med storm, den erövrade mitt hjärta steg för steg. Först kändes det nog som en lisa för själen att fly undan vår intensivt händelserika värld för en stunds djupdykning i ett kosmos av andlös stiltje.
Här i Alcudia finns två sådana kosmos på nära håll, två stora våtmarker som är naturreservat och är fyllda av allehanda fåglar: s’Albufera de Mallorca och Reserva Natural de s’Albufereta.
Bedräglig stiltje
I början satt jag i gömslet jämte hustrun och fattade ingenting när hon med upphetsad röst viskade något. Jag såg och hörde ingenting. Av ett enkelt skäl: ingenting hände. Men i så fall vad var det som fängslade henne så starkt? Jag bestämde mig att ge det ett försök och skärpa mina sinnen. Lyssna. Iaktta.
Nu förstår jag hur fel jag hade och hur bedräglig stiltjen är. Oväntat flyger ett moln med tofsvipor upp från deras tillhåll i dammen och försvinner bland molnen. Strax efter förstår jag varför – en annalkande dvärgörn eller kärrhök på jakt efter skrovmål.

Ett moln av tofsvipor flyger upp från vattnet i s’Albufera vid åsynen av en annalkande rovfågel (syns inte i bild).
Egna favoriter bland fåglarna
Mängden fåglar varierar under året. Oktober/november fanns det mycket flyttfåglar i dammarna i våtmarken. I januari går aktiviteten på sparlåga, men då har jag skärpt mig och lärt mig att se genom chimären av “ingenting”. För här nalkas en av “året runt-fåglarna”, en blå purpurhöna med röd näbb och ben. På kort tid har dessa hönor blivit en av mina favoritfåglar för deras lustiga, något travande, gångart. Vanligtvis är de rätt skygga om man råkar dem nära och de flyr hals över huvud in i vassen där de är mästare på att dölja sig.
Men nu möter vi en exibitionistisk purpurhöna som putsar sina fjädrar i en utdragen ritual i en av reservatets mest ensliga kanaler. Vi står orörliga ett par meter ifrån och förnimmer minsta åtbörd. Vårt första och antagligen sista riktigt nära möte med en purpurhöna.
Något mindre skygga är de svarta kamsothönor med sina röda “prickar” i pannan (vanliga svarta sothönor är det gott om). I ett nådigt ögonblick kommer en sällsynt rödprickig kamsothöna simmande mot oss. Vi står helt stilla och hon simmar allt närmare och tittar rakt mot oss. Pulsen skenar.
Förändrats som person
Frälsningen har förändrat mig som person. Fåglarna har fått mig att vilja skärpa mig för att kunna urskilja dem och kartlägga dem i min hjärna. Jag förmår koncentrera mig bättre, iaktta detaljer och komma ihåg dem. Givetvis har jag nytta av denna förbättrade inlärningsförmåga även i mitt arbete. Framför allt handlar den närmast barnsliga förtjusningen av fågelskådning om en förmåga att se och ta emot livets små gåvor. Och det vill väl alla vara med om?
Har du ett favoritfågel? Berätta vilken och varför.
Litet fågelgalleri från Alcudias våtmarker.

En dvärgörn, kärrhök eller en annan rovfågel på jakt efter ett skrovmål. På långt håll är det lite svårt att artbestämma, men vi har även siktat falkar.

När flamingosarna i s’Albufereta vecklar ut sina outsägligt vackra vita vingar med rosa nyanser stannar hjärtat till. Färgen bestäms av födan de får i sig. Flest flamingos finns i s’Albufereta, men vi har sett något tiotal även i s’Albufera.

Småfåglarnas körsång i januari-februari ger vårkänslor. Denna svarthakade buskskvätta är en av körsångarna. En raring, eller hur?

Trångt om saligheten. Trots låg fågelaktivitet i januari-februari i s’Albufera de Mallorca är det gott om fåglar. Svarta vuxna skarvar och någon ljusare yngre skarvar. De svartvita fåglarna som står i vattnet på vita ben är sannolikt skärfläcka.
Praktisk information till s’Albufera och s’Albufereta
Ta dig hit till fots: I inlägget vandring längs Alcudiabukten till s’Albufera finns information hur du tar dig till fots till reservatet. En vandring som passerar s’Albufereta från Port d’Alcudia hittar du på vår profil på Wikiloc.
Information från turistbyrån: Fågelområden runt Alcudia och en lista på de 100 arterna som det ska vara lättast att få syn på.
Tips: Ta med en kikare om du har. Vi har bara en liten som ryms i byxfickan så att den alltid kan följa med på upptäcktsfärden.
Text: Eyal
Bild: Kerstin
The story is written so nice. The photos are just wonderful. What a unique natural paradise!
It’s hard to decide – each of the birds has something special.
Actually, I wanted to choose ”Kamsothönan” – I think the red ”peas” are so special.
But then I saw the yellow bird ”Stilig härfåge” and when I read the description, I thought: that’s it!
Hello Angelika and thank you for your lovely comments! Yes, it is really hard to make a choice between all these sweet birds. To make it even more difficult, you could also listen to their differents songs…
Vilken härlig blogg! Känns nästan som att man är med ute i våtmarken när man läser. Gråhäger är en personlig favorit. Ni har lyckats fånga fåglarna väldigt bra på bild, kanske dags att plocka fram kikaren själv.
Hej Bea! Tack för dina härliga kommentarer som vi blir riktigt glada av! Och välkommen till bloggen. Gråhägern, liksom egretthägern som vi såg i morse men inte lycktats fånga på bild ännu, är verkligen graciösa och stilfulla fåglar. Vi kan bara rekommendera att ta fram kikaren!
Vilka fantastiska bilder på fåglar! Man blir ju direkt sugen att gå ut på fågelspaning! Även om det inte är något jag gör ofta så kopplar jag det med något väldigt avslappnande! Även om jag kanske inte vet vad det flesta fåglar hetet… Förut brukade jag verkligen gilla påfåglar förde fina färgerna. Generellt gillar jag de flesta fåglar med mycket färg! Vilket ibland är tråkigt i sverige.. Men i Sverige gillar jag domherre och även gulfinken tycker jag är fin!
Hej Sara! Kul att inlägget inspirerar till fågelspaning. Trösterikt nog går det att uppskatta ett avkoppplande fågelskådande även utan kunna namnen. Och uppenbarligen kan du ju redan några namn. Många av fåglarna som finns här kan man faktiskt se även i Sverige, även om det kanske inte gäller för flamingos.
Jag får väl helt enkelt kolla mer uppmärksamt! Härfågeln på bilden var väldigt fin med sin färg och sin lilla tuppkam! Och purpur hönan var riktigt läcker också!
Hej Sara! Härfåglar kan du spana efter även i Sverige.
Fantastiska fåglar! Jag har aldrig riktigt förstått det där med fågelskådning. Blir inspirerad
Hej Sanne! Jätteroligt att vi kunnat väcka intresse för fåglar. Förhoppningsvis är du snart fast i fågelskådningsträsket 🙂
Fantastiska bilder och inspirerande läsning!
Hej Jacob! Tack för dina jättetrevliga kommentarer! Vi ska göra vårt bästa för att du ska kunna hitta inspirerande inlägg även framöver.